Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
189
livet av människor utan dom och rannsakan — utan ”the due process
of law” som det heter på engelska.
Det finns på bottnen av allas vårt samhällsmedvetande en ovilja mot
godtyckligheten som blivit nästan instinktiv, och därför även mot all
slags ”realpolitik” i modernaste mening och mot opportunistiska
anpassningar. Som vi redan nämnt och längre fram återkommer till har
rättsstatens principer så gått oss i blodet att de själva ej på länge varit i
avsevärd grad föremål för vår medvetna reflexion. De lever inte som
ideal och symboler längre. De har varit banal vardagsverklighet.
Dessa påpekanden om Sverige har nedkastats för att ge något av den
bakgrund en svensk nödvändigtvis har, när han iakttar och analyserar
rättsstatens problematik i Amerika. I denna stora heterogena nation —
tjugu gånger så stor som Sverige men sammansatt av många gånger
mer än tjugu småbitar, mer olikpräglade i kultur än några delar av
Sverige — är rättsstaten ännu icke på långt när förverkligad i samma
grad som hos oss. Det råder i Amerika ett sådant avstånd mellan idealitet
och realitet att rättsstaten alltjämt är ett problem. Men utvecklingen går,
driven av starka sociala krafter, mot rättsordningens befästande.
Prognosen är god.
Det har redan påpekats — i andra kapitlet — att den anglosaxiska
rätten oavbrutet behållit en närmare förbindelse med idealvärlden än den
europeiskt kontinentala. I den meningen, men ej i andra, är denna rätt
mindre formalistisk, teknisk och juristisk, att dess grundprincip är
rättvisa och billighet, sådana dessa mänskliga normer lever i folkets
medvetande. Jurysystemet har ständigt tvingat domarna och advokaterna att
göra sig begripna av detta rättsmedvetande och även att plädera till det.
Den gammal-nordiska principen att domarna väljs av folket och att
lagskipningen liksom lagstiftningen är ett utflöde av folkets politiska
makt har hållits levande i Amerika i högre grad än annorstädes. Den
stöder naturligtvis i sin mån denna folkliga inställning i uppfattningen
av rätten. Rättens nära förbindelse med idealvärlden har i Amerika
dessutom mäktigt förstärkts av detta märkliga förhållande att de
”amerikanska idealen” utformats juridiskt och givits grundlags natur.
Domstolarna har förpliktats att döma efter dem och att sätta dem över all
annan lag.
Vi bör göra alldeles klart för oss att denna närmare relation mellan
ideal och rätt, som är typisk för hela den anglosaxiska delen av
Västerlandet och särskilt utmärkande för Amerika, i och för sig i ingen mån
främjar godtycklighet i rättstillämpningen. När en juridisk kultur blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
