Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
utvecklad får de relevanta allmänna normerna sin specificering i
prejudikat och rättslitteratur och även i särskild lagstiftning. Verkan går
snarast i den motsatta leden till att stabilisera idealvärlden,
Denna nära förbindelse mellan ideal och rätt ger i och för sig knappast
heller rättsordningen en högre grad av rörlighet och smidig
anpassbarhet. De i samhället levande idealen uppfattas i allmänhet vid varje
tidpunkt såsom fasta. Det kan tvärtom ifrågasättas om inte den starkare
moraliska laddningen i amerikansk rätt gör det svårare att ändra och
anpassa den efter förhållandenas växlingar.
Framför allt blir det emellertid något svårare att få de enskilda att
lyda rätten. Den amerikanska medborgaren förknippar mer än t. ex.
den svenska föreställningen om gällande rätt med föreställningarna om
rätt och orätt i etisk mening. Hans rättslydnad blir därför mindre
oreflekterad, mindre automatiskt självklar än vår. Vår rättsordning är
så fast delvis emedan dess regler för den vanliga medborgaren lyfts
över det man diskuterar; man reagerar mer reflexivt till rätten. Då
amerikanens rättskänsla i högre grad givits betydelse för rättens både
giltighet och innehåll, är det för honom närmare än för en svensk att
anse rätten enbart böra efterlydas om den är ”rättvis”. Rättsfrågan är
för honom faktiskt en aning mer av en subjektiv samvetsfråga.
Denna kulturskillnad får naturligtvis inte överdrivas. Även för
svensken spelar frågan huruvida rätten är rättvis en avsevärd roll för
rätts-lydnaden. Även i Sverige ser vi rättsregler sättas ur kraft helt enkelt
genom att de under samhällsutvecklingens gång icke kommer att äga
stödet av ett allmänt rättsmedvetande. Även vi stiftar ibland lagar som
stannar på papperet, emedan folket icke godkänner dem som uttryck för
vad det anser vara rätt och billigt. Men det sker i lägre grad, och
gradskillnaden är så stor att en kvantitativ olikhet de två kulturerna emellan
nästan blir kvalitativ.
Det är svårt att undvika att därmed sammanställa det faktum, att den
amerikanska sociologin alltifrån Charles Sumner genomgående haft den
principiella inställningen, att lagar och offentliga regleringar är maktlösa
om de icke nära överensstämmer med vad man efter Sumner kallar
”folkways and mores”, alltså hela komplexet av seder och andra sociala
vanemässigheter i handlandet, konventioner, ideal och institutioner som
håller ihop samhället, som gör en ”Society” av en ”Community”. Dessa
sedvanor och moralregler i sin tur förändras blott mycket långsamt, antar
man vidare. De kan i viss mån påverkas av uppfostran men knappast i
högre grad genom lagstiftning, om denna lagstiftning nämligen innebär
något annat än kodifieringen av ”folkways and mores”; en sådan kodi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
