Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS 191
fiering är i allmänhet inte så nödvändig då dessa själva har sina
sanktioner.
I detta tankeschema finns intet utrymme för de revolutionära
samhällsförändringarna, som efter en politisk maktförskjutning skapar nya regler
bara genom att stipulera dem. Det finns likaså blott ett mycket ringa
rum för offentligt politiskt ingrepp överhuvudtaget i samhällsförloppet.
Det ideologiska sambandet med å ena sidan Common Law’s
grundprinciper och å andra sidan sjuttonhundratalets liberalt naturrättsliga
filosofi är uppenbart och kunde lätt göras än mer otvetydbart genom
en ingående analys.
Men det bör även fasthållas, att denna teori faktiskt är mer realistisk i
Amerika just därför, att människorna uppfostrats i och reagerar efter
teorin. Det har med rätta anmärkts om psykoanalysen, att människorna
börjar drömma i Freuds symboler om de bara får lära sig dem. Så är
det i mycket djupare mening med denna amerikanska Common Law
teori. Sociologen kan hänvisa till verkligheten, framför allt till vissa
nästan traumatiska erfarenheter i amerikansk historia, där folket inte
varit moget för de påbjudna lagreglerna: nordstatsabolitionismens
misslyckande efter inbördeskriget att mera väsentligt förändra relationen
mellan vita och negrer i Södern, antitrustlagstiftningens misslyckande
efter lång seg juristisk kamp och nu senast spritförbudets kapitala och
för rättsordningens fasthet mycket ödesdigra bankrutt.
Dessa erfarenheter har förstärkt den ursprungligen liberalistiska
tendensen i den rättssociologiska synen. Enligt vår mening är den likväl
skev, även tillämpad på Amerika. Den underskattar den offentliga
makten och lagstiftningen. Jämte den materialistiska hypotesen, berörd i
andra kapitlet, representerar denna inställning den viktigaste allmänna
tendensen till feltänkande inom den förnämliga amerikanska
socialvetenskapen. Till stöd för vår kritiska uppfattning på denna punkt kan en hel
serie exempel ges från senaste tid.
Inkomstskatten må anföras som ett sådant exempel. Vid sitt införande
bekämpades den hårdare än annorstädes på rent principiella grunder; att
den direkt ingriper i varje enskild skattebetalares intresse är självklart;
medborgarens intresse av att upprätthålla lagen är däremot av mycket
allmän och abstrakt natur i ett så stort land. Vi har haft anledning att
kritiskt studera taxeringens och uppbördens effektivitet i Amerika. Icke
utan förvåning har vi då funnit, att denna väl kan mäta sig med
effektiviteten av engelska och svenska motsvarigheter och är avgjort
överlägsen de franska och italienska skattelagarnas effektivitet. Den lagen har
således lyckats och lyckats i hög grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
