Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
Ett annat gott exempel är jordbrukslagstiftningen under A. A. A. Den
ger vissa statssubventioner åt enskilda jordbrukare under villkor om och
i proportion till produktionsinskränkning (minskning av odlad areal).
Ett kontrakt mellan den enskilda jordbrukaren och den federala
regeringen skall avslutas och fullföljas. Denna lagstiftning måste i huvudsak
administreras av lokala nämnder och funktionärer, som är mycket
svåra att centralt kontrollera. Det måste ligga ej blott i varje enskild
jordbrukares utan även i varje orts intresse att bedra regeringen genom
att odla mer än som kontrakterats och att alltså få ut mer av både
understöd och försäljningsinkomster. Själva syftemålet med lagstiftningen
är ej blott mycket allmänt utan även mycket omstritt. En sådan
lagstiftning, som skall gälla denna väldiga kontinent, måste anses höra till det
allra svåraste att verkligen genomföra i praktiken. Likväl visar den
mycket ingående statistiska efterprövning (som bygger på en
sammanställning mellan den verkliga skördevolymen, den relativa skördehöjden
och de uppgivna och kontrakterade arealerna) att lagen genomförts med
synnerlig effektivitet. Ifrågavarande jordbruksstatistik är i Amerika på
högsta vetenskapliga nivå och har en långt högre säkerhetsgrad än den
svenska.
Exemplen skulle kunna mångfaldigas. De tyder på att den liberalistiska
rättsteorin är överdriven. Därmed vill vi dock icke förneka, att med den
nära sammanbindningen mellan rätt och rättvisa, som råder i amerikansk
rättsåskådning, en något större svårighet än t. ex. hos oss måste göra
sig gällande att göra lagstiftning effektiv. Vi kommer längre fram att
beröra i vilket avseende rättens närmare relation till idealvärlden
samtidigt — och faktiskt på ett mera väsentligt sätt — även stärker rättens
makt i samhället. Tills vidare har vi endast velat påminna om detta
enkla och uppenbara förhållande, att medborgarens större benägenhet
i Amerika att själva pröva om rätten är ”rättvis” naturligtvis i sin mån
förminskar rättsordningens fasthet. Amerikanen har av detta skäl mindre
av rent reflexiv rättslydnad. Olikhetens betydelse förstärks naturligtvis
av de segt bestående kulturdifferenserna mellan regioner och folkgrupper
i denna stora nation, uppbyggd av så skilda befolkningselement.
I samma riktning verkar de amerikanska idealens starkt
individualistiska karaktär. Den amerikanska trosbekännelsen är centrad på
individens rättigheter och hans ansvar för sig själv, icke på hans
skyldigheter mot det offentliga. Den undersåteinställning, som har gammal hävd
i Tyskland — och som på det intellektuella planet rationaliserats i dessa
tungtänkta men metafysiskt blöta plikt-, stats- och maktteorier, vilka i
århundraden lagt sig som våt mossa över allt samhällsvetenskapligt tän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
