Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
193
kände där — är för amerikanen liksom för engelsmannen och i viss grad
även för svensken i grunden främmande. Rätten är för amerikanen något
på en gång mer mänskligt heligt — förbunden med rättvisans ideal —
och något i sin tillfälliga företeelseform mindre självklart bjudande än
för tysken. Han är inte drillad att lyda ”överheten”. Han har ingen
”överhet” i tysk mening.
Det sociala organisationsproblem vi i de nordiska länderna löst långt
fullkomligare än den amerikanska nationen hittills lyckats är att förena
ovillkorlig laglydnad med fullständig medborgerlig frihet. För oss är det
givet i vår historia och vår alldagliga erfarenhet av vårt eget
nutids-samhälle att friheten, som även för oss är det mänskligt högre målet,
blott kan nås vid stadfäst legalism. Under kulturförutsättningar som
från dessa båda sociala värdens synpunkt varit lyckligare än någonstädes
eljest i Västerlandet har vårt land nästan tangerat det fullkomliga. Vår
laglydnad har blivit legendarisk i utlandet. För de flesta av oss har
rättsstaten och medborgarfriheten nästan slutat att vara problem ens.
— Annorlunda i Amerika. Utan anspråk på fullständighet skall vi nu här
närmast gå igenom en del av orsaksfaktorerna i det amerikanska
rätts-problemet.
En faktor är till en början själva storleken av den nation som
rättsordningen omfattar. Storleken stegrar nämligen anonymiteten. All social
erfarenhet — och likaså varje ärlig självkännedom — lär oss, att
frestelsen att bryta social ordning och rätt är starkare i den grad vi kan
lita på att ”ingen ser det”.
Anonymiteten i Amerikas hastigt uppvuxna mångmillionstäder är
naturligtvis extraordinär. För tröttkörda kulturmänniskor från mindre
samhällen sveper sig denna nästan fullkomliga anonymitet som en varm
och len päls skyddande kring personligheten. Man kan resa dit för att
vila nerverna och stärka jagupplevelsen. Nästan alla kontakter blir
sekundära i sociologisk mening. Människorna runtomkring en blir till
ett namnlöst hav. Man når samma ogenerade ensamhet som man söker
i fjällen. Detta är den intensivt estetiska kvaliteten hos den verkliga
storstaden. Den beror direkt av dess storlek; förklaringen är den sociala
anonymiteten.
Men vi får inte bortse från att den sociala ordningens naturliga och
alltid starkaste sanktion just är grannens blick och grannarnas skvaller,
d. v. s. publiciteten i viss speciell mening. Rättslydnaden liksom moralen
själv är dock till sist en social funktion.
13. — Myrdal, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
