Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
Storstadens storlek och anonymitet gör även samhället och
samhällsintressena svårbegripligare för den enskilde medborgaren. Han upplever
icke längre lika personligt människokollektivet, identifierar sig icke lika
instinktsäkert med det allmänna, förlorar några grader av sin
samhälls-lojalitet. Gatorna och parkerna känns inte lika mycket som allas
egendom, som de kan göra i en liten kommun där vägarna är allas delade
bekymmer och där den enda organiserade parkbiten kanske är
kyrkogården, där alla har någon del av det som varit deras egen familj.
Denna lojalitet är emellertid för medborgaren en kraft, som både
avhåller honom själv från egna brott mot social ordning och rätt och
som driver honom att söka hindra andras brott. Det sista är icke det
oviktigaste. En invånare i en mångmillionstad är ceteris paribus mer
benägen att skynda sin väg för att inte bli inblandad om han kommer
i närheten av ett rättsbrott, en småstadsbo mer benägen att stanna för att
hjälpa samhällets arm att återställa ordningen och rätten.
Nu lever emellertid större delen av Amerikas befolkning liksom vi på
landet och i småstäder. Anonymiteten där är inte större än i motsvarande
samhällen i Sverige, d. v. s. den är nästan ingen för den som lever där.
Men skillnaden är dock väsentlig. I Amerika kan vem som helst när som
helst välja att försvinna i människohavet. Vi kan erinra oss att det
fenomenet är ett mycket omtyckt romanmotiv i Amerika (t. ex. i Sherwood
Andersons flesta böcker eller i Sinclair Lewis’ Babbitt), vilket nästan helt
saknas i europeisk skönlitteratur. Denna potentiella anonymitet beror inte
bara på nationens storlek runtomkring. Den har dessutom sin grund i det
faktum att det inte finns någon central folkbokföring och
flyttnings-övervakning. Som vi redan nämnt har amerikanerna alltid rest motstånd
mot att bli registrerade. De betalar alldeles säkert för sin individualism
på denna punkt med en något högre brottslighet och en något sänkt
fasthet i hela rätts- och samhällsordningen.
En andra faktor är utan tvivel att Amerika i vissa speciella hänseenden
är ett nytt land. Synpunkten får inte överdrivas och framför allt inte
generaliseras. Ur många andra viktiga synpunkter är Amerika ett relativt
gammalt land: dess berömda universitet är renässansuniversitet som våra;
dess industrialisering är äldre än vår och även längre framskriden; dess
fackföreningsrörelse är mycket äldre än vår fastän alltjämt av olika skäl
mindre utvecklad, dess demokrati är den äldsta ännu bestående i hela
världen. Själva mönstret för den kultur som assimilerat ständigt nya
millioner har varit ovanligt fast ■—■ fastare än Sveriges, som mellan 1880
och 1940 blivit ett ”nytt” land på ett mycket väsentligare sätt än Amerika
under samma tid. Men i rättsavseende är Amerika mycket ungt.
Social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
