Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
195
vetenskapen måste arbeta med olika långa perioder i olika problem.
I rent ekonomiska och många kulturella problem kan vi räkna med att
förändringar tar år och årtionden. I rättsproblemet — liksom även t. ex.
i rasproblemet — får vi räkna i generationer.
Vi skall visserligen inte föreställa oss att de första kolonierna inte
hade en rättsordning. De hade det i hög grad — det var kanske det
viktigaste kulturarvet från Europa och närmast England ■—- men själva
det oavbrutna anpassandet av den medbragta rätten till de olikartade
och snabbt föränderliga samhällsförhållandena gav naturligtvis från
början åt rättsordningen något mer flytande än eljest varit nödvändigt.
Det viktigaste är emellertid, att koloniseringen fortsatt årtionde efter
årtionde upp till sekelskiftet. I Amerika lever ännu millioner av
människor som själva har upplevat hur vildmarken kuvats och lagts under
odling och hur därvid nya människosamhällen grundats och
rättsordning skapats.
Här som eljest får vi aldrig glömma den amerikanska kulturens starka
beroende av traditionen från odlingsfronten. Livet var hårt och
individualistiskt där den nya marken bröts. Även för det bästa slaget av
medborgare kunde gamla rättsregler ofta te sig obekväma eller rentav
orimliga i omgivningen. Lycksökare och spekulanter trivdes också på
fronten. Rättens både huvud och arm var svaga i början. Den som ville
få rätt hade stundom ingen annan utväg än att ta sig rätt, ibland ensam,
ibland i förbund med likasinnade grannar.
Så småningom skaffades det dit domare och tillsattes det poliser och
åklagare. Det bästa folket var inte alltid tillgängligt för dessa uppgifter;
ofta togs de dessutom som rena bisysslor. Tänker man sig in i de
faktiska förhållanden varunder den amerikanska kulturgränsen oavbrutet
flyttades framåt, blir man mer förvånad över hur hastigt och skickligt
fast ordnade samhällen uppbyggdes, samhällen som nu för länge sedan
närmat sig nationens allmänna standard. Men det är alldeles givet att
denna process varit — och i sin tradition alltjämt är — ytterst
påfrestande för hela rättsordningen.
En tredje faktor är immigrationen. Även i det avseendet gäller vår
förvåning när vi tränger djupare in i vad som faktiskt skett i stället
detta, att den amerikanska kulturen under adertonhundratalet och ett
stycke därefter verkligen i så hög grad lyckats i sig insmälta alla dessa
tiotals millioner från världens alla hörn, som strömmade till, i själva
verket en mångdubbelt större skara människor än den som fanns i
Amerika vid massimmigrationens början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
