Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
räknar, men det finns så många andra orsaker redovisade i det
föregående, som skulle kunna delvis och kanske helt förklara den skillnaden.
Frågan huruvida den amerikanska puritanismen mer höjer eller sänker
brottslighetsnivån, är faktiskt icke avgjord. Tar vi ett annat lättillgängligt
och ofta brukat moralindex, den utomäktenskapliga
fruktsamhetsfrekven-sen, så är det naturligtvis ett faktum att utomäktenskapliga födelser och
väl även förbindelser genomsnittligt sett är bara en bråkdel så talrika i
Amerika som i Sverige. För oss särskilt intressant är att i Amerika även
svenskarna håller sig på en mycket lägre nivå av utomäktenskaplig
fruktsamhet än här. Den i detta hänseende avgörande olikheten mellan dem
och oss är, att de lever under inflytande av en strängare puritansk moral.
När vi uttalat denna tvekan om puritanismens verkningar för
rättsordningen, har vi tänkt på dess helhetseffekt. Den sammansättes
emellertid av två komponentkrafter, och det gäller att i analysen inte tappa
bort någondera. Samhället måste kräva ett visst mått av respekterade
handlingsnormer. Om man inte hyser den individualpsykologiska
villfarelsen, som vanligen anknyter till de efterfreudianska betraktelsesätten,
att samhället kan göras idealiskt helt enkelt genom att utrota alla regler
och befria människorna från all moral — och det gör ingen kompetent
socialforskare — så kvarstår det självfallet, att alla regelsanktionerande
moralföreställningar hos människorna, alltså även den gamla stränga
amerikanska puritanismen, är en kraft som i denna sin funktion stärker
rättsordningen. Men det gäller att inte förlyfta sig och att inte gå
genvägar, för då ger puritanismen samtidigt upphov till en kraft i motsatt
riktning. Därmed är icke sagt vilken som är den starkaste eller svagaste.
Men nödvändigheten av en avvägning för att nå en önsklig balans är
framhävd.
Det är nog ovederläggligt, att ett stärkande av den amerikanska
rättsordningens fasthet helt enkelt kräver, att de legaliserade kanalerna för
människornas drifter — deras lust efter spel, sprit, erotik m. m. —
muddras upp och vidgas ut åtskilligt. Annars blir stora delar av samhället
ett rent träsk. Rusdrycksförbudet var jätteexemplet på puritanismens
missgrepp i det hänseeendet. Amerika höll på att dränkas inte bara i
sprit men i en svallvåg av allsköns andra brott och
förvaltningskorrup-tion. Det var en läxa som amerikanerna behövde göra. Spelförbudet
kommer sannolikt att gå samma väg inom kort allteftersom ögonen
öppnas på de respektabla amerikanerna. Prostitutionen bör bekämpas på
mera positiva linjer.
Amerikanerna har faktiskt rättighet att i större trygghet reformera sin
moralpolitik, eftersom de så framgångsrikt bygger upp ett uppfostrings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
