Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
POLITIKEN RENAS
ideologiska källflöden vars förbindelse med kapitalismens framväxande
på ett lysande sätt påvisats av Max Weber och andra kultursociologiska
forskare. Den religiösa puritanismen har stämplat de socialt inflytelserika
folkgrupperna i Amerika in i sen tid. Det betecknar därför alls intet
besynnerligt brott i den religiösa utvecklingen i Amerika, då man
numera ofta finner de olika kongregationernas predikanter lika
hemmastadda i affärsmännens lunchklubbar som i sina egna kyrkor och kapell,
och då man vidare finner även deras predikningar allt oftare utmynna
i det påståendet, att djupare sett gudstro, frälsning, helgelse m. m. i
själva verket betalar sig och betalar sig med ränta, i det de skapar
de personliga förutsättningarna för framgångsrik ekonomisk verksamhet.
Den amerikanska kapitalismen har så redan från början ägt den
folkreligion, som passat in i stycket, och genom verkan och växelverkan har
religionen kommit att passa allt bättre till social praxis. Det är intressant
att iaktta, hur även den katolska bekännelsen, vilken ju under sista
generationen vunnit ofantligt i relativ betydelse på grund av den ’nya’
immigrationen från Italien och Ost-Europa, anpassar sig efter miljön.
Det håller faktiskt på att växa fram en amerikanskt puritansk katolicism,
vars prästerskap alltmer tillägnar sig omgivningens individualistiskt
’praktiska’ livsattityd, dess ’affärsmässiga’ uppträdande, talevanor och
allmänna åskådning.
I innerlig förening med den puritanska traditionen har den
naturrättsliga ideologin från tiden omkring självständighetsförklaringen
uppstått och rotfäst sig i det amerikanska folkmedvetandet. Den gavs gestalt
i den något frasrika konstitution, som alltjämt på särskilt för ändamålet
avsatta helgdagar och även eljest vid alla tänkbara högtidliga tillfällen
ägnas en fetischdyrkan av omisskännligt religiös natur. Denna i
konstitutionen materialiserade naturrättsfilosofi har emellertid icke förblivit
blott vördade och åsiktsbildande talesätt; den har oavbrutet direkt
Till-lämpats’ av den Högsta domstolen i dennas rättsskapande verksamhet.
Just naturrättssatsemas helt allmänna art, deras karaktär att vara
innehållslösa, till dess man genom tolkning givit dem ett innehåll, har satt
de härskande samhällsklasserna ett smidigt och för utomstående
svår-kontrollerbart redskap i händerna, varigenom de så småningom kunnat
utforma ett institutionellt system efter sina behov. Konstitutionens lösa
talesätt (t. ex. om ’frihet’) har kunnat användas lika bra för att
bekämpa fackföreningsrörelsen såsom monopolistisk som för att förhindra
en mera effektiv antitrustlagstiftning, d. v. s. lika bra för att skydda
vissa som för att bekämpa andra förmenta monopolistiska företeelser.
Men alldeles oavsett naturrättsideologins mera direkta, juridiskt-tekniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
