Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITIKEN RENAS
223
en arbetarrörelse. Men det finns andra egenskaper hos den typiske
immigranten, som stegrar detta hinder.
Större delen av immigranterna kom från landet och jordbruket, en
långt mindre del från industrin, vilket redan det i någon mån utgör en
individualistisk belastning, som gör dem mindre tjänliga för kollektiv
organisation. De kom över till Amerika med små anspråk på livet och
beredda att med alla medel slå sig fram. Själva beslutet att lämna den
gamla miljön stegrar i hög grad den individualistiska inställningen.
Förändringen är väldig; den orsakar ett brott i hela
personlighetsutveck-lingen, och immigranten går och bär på ett krav gentemot sig själv att
kunna försvara sitt beslut att vända det gamla landet ryggen. Han vill
känna sitt livs viktigaste avgörande välgrundat, och han har därför ett
behov att känna en uppskattning för det nya landet och de nya
förhållandena. Han är en ja-sägare och icke en samhällskritiker och bildar så
en fruktbar jordmån för den s. k. amerikaniseringspropagandan, vars
ljusmålning av amerikansk livsföring och amerikanska institutioner
kommer till mötes hans eget behov att tro så för att känna sitt liv försvarat.
Då vidare i allmänhet hans okunnighet om de sociala förhållanden
både i Amerika och annorstädes är bottenlös, bidrar även detta att lägga
honom som ett lydigt offer under amerikaniseringspropagandan. Han får
lära sig vörda konstitutionen och konstitutionens fäder, han tvingas att
göra till sina de gängse föreställningarna om den ofelbara demokratin
i Amerika och om jämlikheten och friheten. När han kommer så långt
som till att kunna läsa tidningar och börjar uppbygga sig med
korrup-tionsskandalerna i det politiska livet, ursäktar han dem i allmänhet med,
att det i alla fall säkert är värre i Europa. (Föreställningen om att
korruption i stor skala skulle vara en nödvändig följdföreteelse till
politik är även i högt bildade kretsar i Amerika så rotfäst, att de aldrig
tänker sig europeisk politik annat än som en enda härva av stölder och
mutor; den amerikanska politiken ter sig för dem relativt hederligare,
emedan ingen gör hemlighet av de ruttna förhållandena.) Vad vidare
immigranten direkt erfar av korruption är honom egentligen icke
osympatiskt: han röstar för ett parti och får då kanske kontant erkänsla och
framför allt ett stadigt skydd av valbossen; måhända det enda sociala
skydd han äger i denna barska värld, vari han inträtt. Grundvalen för
det politiska livet är allmän rösträtt, och vill man vara sannfärdig kan
man icke påstå annat än att i Amerika ’spoilsystemet’ har vissa starkt
demokratiska drag. Det finns ingen så fattig och ringa, att han icke
finner sig skyddad och omhuldad av partimaskineriets lokala agenter:
vare sig det gäller att hålla ett olagligt spelhus eller en bordell eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
