Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
POLITIKEN RENAS
helt enkelt att i all redbarhet slippa reparera en eldfarlig skorsten, så
finns det kanaler ända upp. De stora förtjänsterna går naturligtvis till
helt andra samhällslager, men ingen, som håller sig framme, blir
alldeles utan. — För övrigt har immigranten annat att tänka på än politik
i ordets bättre bemärkelse. Kom han över på en tid och från ett land
utan allmän rösträtt, känner han sig smickrad redan genom att få vara
med och välja. Intresset för de politiska företeelserna koncentrerar sig
kring de stora valtillfällena. Maskinerna vet då att utnyttja sport- och
tävlingsinstinkterna, att ge skådespel åt massorna. Läs om clownen Big
Bill Thompsons jättecirkus vid kandidatnomineringen nu senast i
Chicago 1
Till immigrantens uppskattning av det amerikanska samhället bidrar
vidare, som alltid påpekats, den formella jämlikheten i umgängesvanor,
Det betyder något för en svensk hunsad torparpojke att bli kallad mister,
att få behålla hatten på och kalla sin förman för ’you’ (som åtminstone
större delen av svenskarna där ute tror motsvarar ’du’). Sådan saker
betyder mer än pengar, de har att göra med det relativa
’människo-värdet’, ett komplex vilket, som jag nyss påpekat, oroats genom
rasblandningen. Denna formella jämlikhet går dessutom långt djupare. Det
är icke blott fråga om en brist på idiotiska, traditionella
klassschibbo-leths, det är verkligen uttrycket för en överensstämmelse de olika
inkomstklasserna emellan i relativa värdeskalor, i intresseinriktning och
tankevanor. Som en recensent, jag tror det var Böök, påpekade vid
anmälan av Dreisers mästerliga ’En amerikansk tragedi’, är det märkliga
i denna bok betraktad som samhällsskildring, hur den absolut
ouppfostrade och egentligen rätt klent begåvade hotellpojken utan vidare
svårighet kunde röra sig i de bornerade rikemanskretsarna, vartill han
vunnit inträde genom sin släktskap med skjortfabrikanten.
För att göra en lång historia kort: immigranterna kommer till Amerika
predisponerade att gilla och bejaka, de omhändertas av en skicklig, grov
propaganda, vissa faktiska förhållanden såsom t. ex. den formella
jämlikheten måste onekligen tilltala dem — allt understödjer deras inre
strävan att bli ’samhällsbevarande’. En verklig klasskänslas uppkomst
motverkas vidare av ras- och kulturdifferentieringen inom den första
generationen.
Härnäst måste nu framhävas vissa selektiva processer, vilka alltifrån
den amerikanska kapitalismens första begynnelse varit i verksamhet
inom själva arbetarklassen och vilkas betydelse varit oerhörd. De går
alla i riktning att beröva arbetarklassen dess naturliga ledare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
