Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITIKEN RENAS
233
jag har rätt är därför de pengar, som så rikligt ställs till förfogande av
stat och enskilda den kanske bäst räntabla samhällsbevarande
investering, som överhuvudtaget göres. Och affärsvärlden övervakar sina
placeringar. Gå igenom en förteckning över direktionerna för dessa
undervisningsanstalter, och ni skall finna, att de alla — även de statliga —■
nästan helt och hållet styres av bank- och industrifurstarna. Med riktig
insikt för sakens betydelse vet de att i ett strängt upptaget arbetsliv
finna tid även för denna verksamhet, som eljest skulle ligga en smula
fjärran från deras intressen. Man skall finna, säger jag, att även de
stora berömda universiteten i sina direktioner vanligen blott ger utrymme
för en enda man, som överhuvudtaget kan misstänkas ha haft med
forskning eller högre undervisning att göra, nämligen rektorn, som
sitter där ex officio och som är särskilt utvald för sin post på grund av
smidig exekutiv förmåga. Och direktionen är där alls icke bara en tom
form utan är den instans som, ofta arbetande på sektioner, håller och
bevarar den verkliga ledningen — precis som i de industriella
storföretagen, varifrån organisationsformen lånats. Det är visserligen
knappast fråga om något allvarligare åsiktstryck på själva forskningen — i det
hänseendet har européerna ofta gjort sig överdrivna föreställningar —■
min uppfattning är att den akademiska friheten i Amerika mycket
fördelaktigt tål en jämförelse med europeiska förhållanden. Men hur många
av Amerikas tiotusen och åter tiotusen collegeprofessorer har något med
vetenskaplig forskning att göra? De vetenskapligt lagda och intresserade
lärarna är de stora institutionernas lilla koketteri och de enklare
anstalternas dagliga bekymmer. Vad som är föremål för intresse är själva
undervisningen, och då denna regleras, är det i och för sig en företeelse,
som icke kan diskuteras i termerna om den vetenskapliga forskningens
frihet eller ofrihet.
Så byggs det alltså härigenom en bred kanal för det explosiva sociala
missnöjets avledande. Arbetarens känsla av klassgränsen avtrubbas, då
han vet att han själv, om han är ung, och i alla händelser hans barn,
kan bekvämt vandra över denna gräns. Vidare är det naturligtvis här
som alltid de potentiella ledartyperna, som avtappas från arbetarklassen.
Det högre undervisningsväsendets jättelika utbyggande är alltså ett
verkligt intelligent drag. — Men låt oss nu också som hastigast titta på den
amerikanske kapitalisten som industriledare. Även på detta område
försiggår en revolutionär omläggning, en omläggning av hans attityd till
det mänskliga materialet.
Först tekniken. Som var och en vet, har produktionsmetoderna i
Amerika varit hänsynslösa. Man kan få en uppfattning därom genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
