Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITIKEN RENAS
239
bestämma styrelsens dispositioner.) Amerikanerna har säkert rätt i att
även om politiken där ute är genomrutten, så är deras affärsliv säkert
hederligare än det europeiska. Sanktionen är icke av juridisk art, ty som
jag nämnde är lagstiftningen mycket lam. Sanktionen är i stället rent
social: det finns vissa oskrivna lagar, som man icke överträder utan att
göra sig omöjlig i sina egna kretsar.
Hur som helst, här har vi en samling män med utomordentliga
maktmöjligheter, som uppenbarligen icke huvudsakligen fullföljer
privatekonomiska intressen. Om de låter profitintresset bestämma sina beslut, så
är det icke deras egen profit utan aktionärernas; deras egen del däri kan
vara försvinnande. Det är denna rent abstrakta och opersonliga
profitsträvan, som bestämmer storföretagens ledning. Redan därmed har
storföretagen bevisat, att privatintresset i ordets egentliga mening icke är en
nödvändig drivkraft i det ekonomiska livet, en drivkraft utan vars
närvaro allt skulle förfalla.
Men än mer: befinner man sig i detta läge, är en motivförskjutning
mycket naturlig. Ledningen arbetar redan i andra och till stor del okända
individers intresse; hur lätt kommer man icke att utvidga kretsen till att
omfatta även de anställda. Detta är vad som sker där ute. Däri
förklaringen till det påtagligt stigande intresset för socialpolitik och ’social
control’ i allmänhet. Genom denna motivförskjutning är det de nya
ingenjörerna vinner sitt stöd. Detta är den djupare innebörden i
strävandena till välfärdsinrättnigar och till allt möjligt annat, som man skulle
vilja kalla ’industriell demokrati’, om det ännu icke vore så outvecklat.
Det är klart, att en drivkraft i motivförskjutningen är de mera
intelligentas klarsyn, att om detta icke sker, så stundar ragnarök i nästa
generation.
Denna motivförskjutning finner också sin ideologi, nämligen i de allt
kärare talesätten om ’social service’, socialt tjänande. Det verkar litet
löjligt, om man kommer in i en lantlig Kiwaniklubb och observerar, att
alla dessa direktörer och fabrikörer går omkring med en stor
bronsplatta på magen med de förgyllda orden ’We serve’ — vi tjänar. Men
som en gammal vis fransman anmärkte: även hyckleriet är en tribut
till dygden. Man känner i hela landet en annalkande ny folkreligion, som
är socialistisk kapitalism i stället för den gamla individualistiska.
Det är inte min mening att spå, vad som kommer att hända i Amerika.
Men det är alltid möjligt att analysera det djupare kraftspelet. Problemet
ligger så: å ena sidan är förutsättningarna av allt att döma
utomordentligt stora i nästa generation för en i västeuropeisk mening radikal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
