Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
POLITIKEN RENAS
arbetarrörelse; å andra sidan håller den amerikanska kapitalismen på
att genomgå en betydelsefull omdaning, vilken, om den fullföljes,
kommer att kunna ge utlösning åt de sociala krafter, som eljest skulle
kristallisera sig i den socialistiska arbetarrevolten. I djupare mening blir
utvecklingen socialistisk under båda eventualiteterna.”
Inte illa rutet — känner man sig frestad att utbrista, när man läst den
unge lärde och skarptungade docentens opus till slutet. Men han har
tydligen inte sett något särskilt mycket mer i den amerikanska
religiositeten än en rationalisering av rikemansintressena. Han har t. ex. icke
sett den envisa sympati för ’the underdog’ som präglar hela nationen
och bestämmer dess handlingar och som också har puritansk grund.
I konstitutionen och de amerikanska idealen har han tydligen mest
skådat ett knepigt sätt av överklassen att finna en täckrationalisering
för sina särintressen. Korruptionen skildrar han i huvudsak riktigt men
överdriver våldsamt dess betydelse. Han måtte aldrig ha ställt sig den
frågan, hur det vore rimligt att ett land med en så genomrutten politik
överhuvudtaget kan existera och ibland tydligen existera mycket effektivt.
Amerikas krigsinsats förra gången blir ju obegriplig, om man inte
förutsätter, att korruptionen dock är mer lokaliserad än han ger sken av.
I alla dessa nu nämnda huvudsaker är han för övrigt inte särskilt
originell. Hela den lysande amerikanska radikalismen har principiellt
gjort undan svårigheterna för honom liksom för många andra europeiska
radikaler som rest omkring i den Nya Världen med höjda ögonbryn och
ett förstående oförstående.
Vår skarpögde samhällskritiker får uppenbarligen nästan övervinna
sig själv, när han skall redovisa det väldiga utvidgnings- och
fördjup-ningsarbete som läggs ner på skola och utbildning i Amerika och särskilt
på att grundligt demokratisera hela uppfostringssystemet. Vi får hålla
honom räkning för att han i alla fall ärligt registrerar faktum. Men vi
måste tillika erinra honom om att detta arbete kanske till slut framdrivs
av andra och högre ideal och har mycket vidare verkningar än att
beröva en möjlig politisk arbetarrörelse dess framtida ledare. Det skulle
till och med kunna tänkas, att de många affärsmännen som sitter i
skolornas styrelser ibland sitter där även för att vakta på i deras egna ögon
viktigare och allmännare intressen än att vrida undervisningssystemet
till ett försvar kring kapitalismen. Hur vore det, att i deras redobogenhet
och förmåga att tjäna i skolstyrelser möjligen även se ett litet tecken
på att i Amerika skolfrågorna på ett helt annat sätt än t. ex. hos oss är
medborgarfrågor, som intresserar till och med de vanliga affärsmännen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
