Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
POLITIKEN RENAS
Trots vissa skevheter i värdeinställningen var analysen här ovan riktigt
gjord. På ett i huvudsak alldeles träffande sätt har vår författare utrett,
hur kulturskiftningarna mellan olika folkgrupper inom arbetarvärlden
och den starka klasscirkulationen i ett kumulativt orsaksspel förhindrade
uppkomsten av en arbetarrörelse i vår mening. Trettiotalets ingång
markerade en kritisk epok på grund av immigrationens upphörande och
amerikaniseringens fortskridande, klasscirkulationens kanalisering till
skolorna och dennas därigenom orsakade förlängning till två i stället för
en generation, odlingsfrontens stängning och jordbrukets relativa
tillbakagång. Möjligheterna för uppkomsten av en arbetarrörelse var
därigenom ökade i oerhörd grad. Samtidigt spårades emellertid en ny social
inställning i företagarvärlden. Prognosen blev ett antingen-eller: antingen
en radikal arbetarrörelse som naturligtvis skulle ha totalt förändrat hela
Amerikas partipolitiska liv eller en starkt social kapitalism.
I stället hände faktiskt något tredje som ingen kunnat förutse:
Roose-velt och the New Deal. Detta tredje skulle bäst kunna karakteriseras som
en sammangjutning mellan de bägge uppställda alternativen: syntesen
mellan en arbetarrörelse och en social kapitalism.
Roosevelt och the New Deal är naturligtvis en av historiens stora
tillfälligheter. Vi kan bäst begripa den saken genom att hålla fast vid
åskådningen, att Roosevelt i det ekonomiska, sociala och politiska
krisläge, som rådde, när han trädde till makten, faktiskt kunnat ta nästan
vilken väg han velat. Amerikas politiska öde låg för ett ögonblick i en
mans hand.
Vi kan också göra det tankeexperimentet, att Roosevelt skulle ha dött
efter valet, att Garner, som även den första perioden var vice president,
skulle ha trätt i stället, och att han då i det kritiska momentet följt
traditionellt konservativa partilinjer i den ekonomiska politiken, vilket allt
representerar möjliga och delvis sannolika antaganden. Resultatet kunde
ha blivit ett ekonomiskt sammanbrott, socialt kaos och någon art av
politisk revolution.
Roosevelts väg var the New Deal. Redan från början bröt han med
den partipolitiska traditionen genom att i stor utsträckning kalla till sin
hjälp affärsmän, professorer och experter (the braintrust) i stället för
professionella politiker. Experimentet var desto djärvare eftersom dessa
element i Amerika mer än eljest i Västerlandet stått utom politiken och
även utanför annan praktisk kontakt med samhällsfrågor.
Många misstag begicks i fråga om personval som fick rättas till så
småningom. Det var tidvis ett fasligt intrigerande i Washington.
Prak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
