Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
POLITIKEN RENAS
till ett vänsterparti i europeisk mening. Han liar alltid misströstat om
möjligheten att skapa ett tredje parti. Bröderna La Follettes nya försök
våren 1938 fällde genom sitt snabba och fullständiga misslyckande den
definitiva domen över alla dessa försök i amerikansk politik. Bleve det
demokratiska partiet ett vänsterparti, kunde därigenom det republikanska
partiet drivas till att bli ett högerparti. Även Amerika skulle därefter ha
ett partisystem, som svarade till faktiska åsikts- och intresseskillnader.
Så får man tolka Roosevelts plan.
Planen har motståndare i bägge partierna. Får Roosevelt — följd av
andra ”liberaler” efter honom — kontrollera det demokratiska partiet,
drivs emellertid reaktionärerna automatiskt ut från det partiet till
motståndaren. Den nödtvungna flykten har redan börjat. En hel del
reaktionära demokrater arbetade detta år för Willkie. För var och en som går,
blir det demokratiska partiet ett mer homogent vänsterparti.
Farligare är faktiskt det republikanska partiets motmanövrar. Det
vägrade som bekant i den sista valstriden konsekvent att uttala sig mot
the New Deals principer; det vände sig bara emot vissa av dess metoder.
Hade republikanerna vunnit detta års valstrid, hade måhända linjerna
på nytt förvirrats. Som valet nu gick har republikanerna knappast något
annat att göra än att söka motarbeta Roosevelts ”liberala” politik och
gradvis bli mer och mer av ett högerparti allteftersom det demokratiska
partiet blir ett vänsterparti. Det är under nuvarande maktförhållanden
ungefär lika omöjligt för det republikanska partiet att icke bli ett
konservativt parti, som det var för den svenska högern under trettiotalet
att demonstrera reformvilja. Reforminitiativet ligger hos Roosevelt och
demokraterna.
Frågan blir då i sista hand i vad grad det är möjligt att skapa ett
någorlunda homogent vänsterparti av demokraterna. Som alla vet har
detta parti varit om möjligt mer heterogent i åsiktsfrågor än det andra.
Det har sina tvenne fästen i den traditionellt reaktionära Södern och i
de stora metropolernas potentiellt radikala immigrantbefolkning. På båda
hållen har det varit fråga om en tämligen korrumperad maskinpolitik.
Den ena befolkningsgruppen är anglosaxisk och strängt protestantisk,
den andra till stor del irländsk, latinsk eller osteuropeisk och katolsk.
Utgångsläget ser inte lovande ut.
Emellertid har man att komma ihåg den alltjämt pågående
utarmningen och proletariseringen av Södern. Så länge de fattiga i Södem
genom röstskatter (poll taxes) och på andra vägar hålls ifrån rösträtt,
har detta betytt mindre. Roosevelt och hans vänner håller emellertid nu
på att slå ned detta hinder för de fattigas politiska deltagande i
poli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
