Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Isolationismens bankrutt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
ISOLATIONISMENS BANKRUTT
ningar, där medborgare skulle kunna förlora livet och där den kränkta
nationaläran skulle kunna fordra hämnd. Vad man åter är rädd för är
att ’dras in i kriget av sin egen lättrördhet’.
Detta allt rullar upp ett politiskt kammarspel, som för iakttagare på
andra sidan Atlanten kanske inte är så intressant i sina detaljer, men
som i sin allmänna bakgrund visar en folkopinion i svallning. Enigheten
är stor i det enda nationellt och principiellt avgörande: att hålla Amerika
utanför kriget. Men bakom denna enighet — och den isolationistiska
tendensen är ju omisskännligt starkare nu än för bara någon månad
sedan — ligger en växande undran, som återigen når utöver det politiska
till det mänskligt moraliska i de internationella frågorna. Naivare är
nämligen inte amerikanen trots sin spontana sympati för det ena av de
stridande lägren, än att det sitter ett litet tvivel i honom och gnager:
Är detta krig verkligen en demokratiernas strid? Är motivens renhet
höjt över allt tvivel, när Polen var värt den strid som inte Finland tycks
vara? Är det en demokrati i vår anda, som det borgerliga England
försvarar? Är det en verkligt fri folkstat i Tyskland man vill garantera?
Vad hjälper det om demokratierna vinner, men Ryssland inte tillväxer
i demokratisk visdom? Och Italien? — Kriget är alltjämt litet för mycket
ett trick av ödet; litet för litet en ideologisk vattendelare.
Detta är ’folkets’ uppfattning. Mer än många av de nyheter, som vandrar
den vanliga pressvägen till andra länders kännedom, synes mig dessa
emotionella och moraliska inslag i åsiktsbildningen värda en stunds
eftertanke. Människomillionemas ställningstagande är inte
intellektualis-tiskt. Det är ändå till slut deras inställning som kommer att säga det
ödesdigra ja eller nej till denna fråga, som hela världen ställer sig:
Kommer Amerika med?
Nejet ljuder kraftigast nu. Det tycks inte heller bara vara ett nej för
i dag. Man förskansar på allt sätt framtiden med beslut om att stå utanför.
Men den neutraliteten och den stämningen i folket vilar helt på
förutsättningen, att England och Frankrike skall vinna. Skulle det luta till
undergång för demokratierna, blir hela läget ett annat. Vilka beslut som
då skulle komma att fattas, kan ingen nu spå om. Ingen vill heller spå
om det.
Men det moraliska dilemmat i neutraliteten kommer att bli allt svårare
och svårare. Ännu kan bara så mycket sägas, att det amerikanska folket
vrider sig i obeslutsam vånda inför problemet, om det skall vara dess
plikt att göra världens olycka till sin.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
