Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Isolationismens bankrutt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOLATIONISMENS BANKRUTT
259
Vid samma tid sökte författaren också få in kyrkorna i opinionsbilden.
Artikeln är ett försök till observation av deras mäktiga påverkan av
amerikanernas attityder. Som de övriga har den här förkortats.
”Den vaga men ändå starka folkstämningen för isolering mot krig
går fram på flera propagandavägar, än den skulle kunna i andra länder.
Vår vanliga trio, press, film och radio, bör här nämligen inte nämnas
utan en fjärde: kyrkan. Vi glömmer så lätt för den amerikanska filmens
skull, att i dess eget hemland är kyrkorna mångdubbelt fler än biograferna.
2,876 kyrkor men bara 700 biografer i New York, säger en uppgift. Och
den borde åtminstone inte ljuga till biografernas nackdel, ty den står
att läsa i nöjesannonsemas eget magasin Cue.
Kyrkornas propaganda är också mycket mera direkt politisk och social
än filmernas någonsin vågar vara. — — —
I måndagsreferaten över söndagspredikningarna finner vi både
aktivister och isolationister, som talat med religionens välsignelse. De senare
är emellertid nu långt starkare. Detta måste betyda oerhört mycket om
det gäller att hålla Amerika utanför kriget. Situationen var precis den
motsatta 1917. Då var kyrkorna härdar för krigshetsen. — — —
Den sträng som oftast slås an är, att det är denna stora demokratis
plikt att stå utanför och förvalta kulturarvet. Själv söker jag upp min
grannskapskyrka, ty dess berömde dr Fosdick skall just i högmässan reda
ut ’de moraliska problemen i neutralitetsfrågan’. Det är det annonserade
temat för predikan.
Kyrkan är som vanligt fylld till trängsel på sina 2,500 platser.
Mestadels är det akademisk medelklasspublik. Här sitter dessa, som bör antas
vara all opinionsbildnings stadigaste klippa, böjda i vördnad i
baptistkatedralen och redo att ta emot Fosdicks formulering av det vaga de
känt, som de hädanefter skall kunna säga så mycket klarare och säga
både ofta och högt. Först nu förstår jag riktigt, vilken enorm
propagandaverkan som utstrålar från de amerikanska kyrkorna. Och ändå större
blir den, eftersom varje religionssamfund håller sig med en eller flera
’radiopräster’, som hela landet lyssnar till. Den liberale protestanten
Fosdick är utan tvivel en av de allra förnämsta representanterna för denna
religionens inblandning i dagsfrågorna.
Fosdicks predikan är intet taskspeleri, där åsikterna kommer ut som
ägg ur en hatt om man bara uttalar några signerier. Den är fastmera
en akademisk argumentation. Utrikespolitisk orientering, logik, men också
ironi över meningsmotståndare och smicker över Vår typiska amerikanska
rättskänsla’ är ingredienserna. I välhuggna fraser påverkar Fosdick sin
församling. Han är intellektuellt elegant nog för att behaga Columbia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
