Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Isolationismens bankrutt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
ISOLATIONISMENS BANKRUTT
Den mannens predikningar är nu inte bara religion tillsatt med litet
politik, utan först och främst politik smaksatt med litet religion.–––
Genom den kanalen — grumlig som den kan tyckas — pumpas nu
också propaganda i isolationistisk riktning. När fader Coughlin tigger
pengar för denna sin verksamhet är det i en hjärtskärande annons, där
en amerikansk pojke dör på ett slagfält i Europa, medan han ropar på
sin mor och tänker på sitt hem i New Hampshire, sitt bondehem med
stekt kalkon och blommor i majsåkrarna. ’Det har aldrig varit krig
i New Hampshire.’ Tårarna måste rinna på de flesta människor, innan
de hunnit genom halva annonsen, så sedlarna kommer nog rikligt som
den sista halvan ber om. Kan detta öde avvärjas av fader Coughlin, så
är naturligtvis ingenting för dyrt.
I sin inställning till dagens frågor har fader Coughlin — i motsats
till de flesta andra grupper av kommunister och nazister i landet, som
antingen slagit igen eller förenat sig med varandra — på ett egendomligt
sätt bevarat det vi nu kallar det ’gamla’ temat, alltså det som var aktuellt
före nazismens och kommunismens hysteriska smekmånad. Han
deklarerar: ’Detta är icke en kristens krig. Det är Josef Stalins krig.’ Mot
Ryssland talar han fortfarande hatiskt intill ärekränkning. Tyskland
undviker han för tillfället att direkt ta ställning till, i det han i stället talar
om nödvändigheten av att bringa Versaillesfreden ur världen. England
överöser han med hån om dubbelspel, imperialism och kompromisser.
I Amerika anser han det vara sin uppgift att skydda inte bara
neutraliteten utan den mest renodlade isolering från Europas affärer genom att
bekämpa storkapitalisternas intriger. ’Inga blodsprofiter’, manar han.
I detta sammanhang har det varit av intresse att påpeka, hur långt
in över de religiösa vidderna antikrigsdeltagandepropagandan går. Annars
har fader Coughlin knappast sin allvarligaste betydelse där. Den platsen
intar hans antisemitiska predikningar. — — — Hans antisemitism kan
bli farlig. Man måste nämligen komma ihåg, att han med sentimental
tenorteknik ingjuter den hos den stora katolska massan, som hålles
politiskt ouppfostrad i stor allmänhet — de har ju till och med särskilda
parochial schools av lägre kvalitet i många distrikt för att inte bli
besmittade av folkskolans världsliga vishet.
Även i något mera självständigt tänkande kretsar har hans propaganda
viss verkan. Det kristna och sociala inslaget ger fina namn åt
propagandan. ’Social Justice’ heter hans tidning. Ropet på rättvisa för alla
klasser är ett starkt vapen mot den gamla liberala status
quo-atmo-sfären i detta land. Hans närmaste bundsförvanter kallar sig ’Christian
Mobilizers’. Men själva betydelsen av ordet kristen har kommit så långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
