Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Isolationismens bankrutt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOLATIONISMENS BANKRUTT
273
När på detta sätt —- i god samklang med Amerikas egen tolkning -—
frågan om krig eller ej i huvudsak göres till en folkmoralisk fråga, får
man minnas en väsentlig skillnad mellan de två kontinenterna. Konkret
heter den skillnaden helt enkelt Atlanten. Amerika behöver knappast
bereda sig på ett hemmakrig. Ingen enskild medborgare behöver ängsla
sig för sina barns liv, sina byar och städer. Så fjärran är kriget, även
när man diskuterar att deltaga i det, att tidningarna fotograferar
gasmasker som ett kuriosum, om någon hemvändande Europaresenär har
en sådan med sig. Inte ens på levnadskostnaderna kan man märka, att
det är förödelse som går över världen. Den fördyring av 5 procent på
livsförnödenheterna, som hade förespåtts för första krigshalvåret, infann
sig inte. Men i ett land där t. o. m. hamstring är förgäves och
mörkläggning överflödig, måste det vara lättare att göra kriget till en ren
fråga om att hävda demokratins moral. Det är också begripligt, om man
där borta i det längsta håller sig utanför. Vi svenskar borde av hjärtat
kunna förstå såväl det ena som det andra.”
Därmed är detta journalistiska reportage slut. Ränningen i orsaksväven
framträder tydligt nog redan i denna löpande kommentar. Men låt oss
släppa detaljerna helt ur sikte och se till huvudsakerna.
Först några generella satser, som delvis fått sin närmare utläggning
tidigare i denna bok. En måste bli påpekandet av den allmänna opinionens
oerhörda betydelse i Amerika. Inget land är mera direkt folkstyrt än
denna kontinentala demokrati. Om, när, i vad grad och på vad sätt
Amerika går med i kriget kommer att bestämmas av denna maktägande
allmänna opinion. Presidenten kan driva på, kongressen kan hålla igen,
men ingendera kan gå många steg före eller efter folket självt, som nu
därtill fått sin röst artikulerad genom omröstningarna från
opinionsmät-ningsinstituten.
Detta betyder naturligtvis inte att opinionen inte kan påverkas eller
rentav styras. Amerika lyssnar till ledare. Men de måste i det fria landet
uppträda i publicitetens fulla strålkastarljus. Det rannsakas efter deras
hemligaste motiv. Och tävlan mellan människorna och åsikterna är fri.
En speciell misstänksamhet har odlats under isolationismens långa period:
nämligen den mot affärsintressena. Roosevelts beskattningspolitik fråntar
dem dessutom utsikterna till lockande krigsprofiter. De håller sig nog
nu undan. Någon samlad ansats från Wall Street är desto mindre att
räkna med, eftersom intressena är så uppenbart delade. Skulle dylika
inflytanden göra sig gällande, kommer de att avslöjas fort nog. Man är
vaksam på varann i krigsfrågan just nu i Amerika.
18. — M y r d a l, Kontakt med Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>