Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Isolationismens bankrutt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOLATIONISMENS BANKRUTT
281
Till skillnad från Tyskland ger ju England nästan fullständigt fri publicitet
åt bombskadorna.
Den andra chocken är tremaktspakten mellan Tyskland, Italien och
Japan. Vad som än var syftet med denna demonstration, så måste var
och en som känner något till Amerika veta, att det var just vad som
möjligen ytterligare behövdes för att definitivt göra slut på isolationismen.
För om det är något som i vissa trakter av Amerika hatas mer än nazism
så är det ”the japs”. De är — till skillnad från kineserna, som alltid
varit populära — illa omtyckta som immigranter, och det långa
erövringskriget i Kina har bara förstärkt gammalt groll. När den vanliga
amerikanen finner Hitler, Mussolini och ”the japs” förenade, då får han sin
egen ställning klart definierad.
Detta är historien om isolationismens bankrutt i Amerika. Den är
fullständig. Det betyder emellertid inte nödvändigtvis, att Amerika kommer
i krigstillstånd på Englands sida under de närmaste månaderna. Den
vanliga amerikanen svarar, om man spörjer honom i saken, med ett leende
att Amerika bör väl åtminstone ha lärt så mycket av diktaturstaterna,
att man inte behöver förklara krig för att föra krig. Några större omvägar
för att undvika krigsförklaring lär han emellertid inte vara beredd att
gå. Varken pressen eller de ledande politikerna gör sig den ringaste möda
att undvika att utsäga fullt tydligt vad som försiggår.
Det finns en tänkbar fördel vid sidan av många smärre av att inte
ha krigstillstånd. Amerika blir friare att arbeta som Englands mellanhand
gentemot Ryssland. Skälen för en krigsförklaring däremot är i huvudsak
tvenne. Det ena är den moraliska verkan ett formellt inträde av Amerika
i kriget skulle utöva i England och de underkuvade demokratierna i Europa
och framför allt i Tyskland självt. Ur den synpunkten är det sannolikt
att både Downing Street och White House vill spara den effekten, tills
den bättre behövs eller tills den kan ha maximal verkan.
Det andra skälet vore om amerikanska trupper vore erforderliga i
Europa. Men den eventualiteten ligger långt fram i tiden. Trupper är inte
vad England behöver. Trupper är inte vad Amerika har; Amerika har
just nu börjat bygga upp sin armé efter stora linjer. Och trupper är vad
Amerika sist vill sända.
Men en jättelik upprustning äger rum. Industrin mobiliseras för denna
upprustning och samtidigt för enorma framtida leveranser till England.
Den stora arbetslösheten och den från början underutnyttjade kapaciteten
har varit en gynnsam faktor för denna industriella mobilisering. Det har
emellertid funnits åtskilliga tröghetsmoment att övervinna. Regeringen har
icke förrän denna höst haft några förfogandelagar utan har helt haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
