Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM 287
Den psykologiska typ, som dominerar i Sverige mer än på andra
ställen, är den schizotyma, den inåtvända, med det tjocka skalet mellan
personligheten och yttervärlden. Det är den människotyp, som kan
omgripa både plusvärdet objektivitet och minusvärdet missunnsamhet. Eller
hellre, eftersom bristerna ligger i förmågan till sociala relationer: den
svenska resonligheten i sakfrågor och tafattheten i personfrågor. Denna
vår mentala beskaffenhet kan skildras på många olika sätt. Den
innehåller både somt som är stor styrka och annat som är liten svaghet.
Den är så fast känd att för några år sedan en av Amerikas gamla stora
sociologer, W. I. Thomas, försökte intressera en av sitt lands
vetenskapliga jättestiftelser att genomföra en jämförande studie för att få klarhet
i det som är kardinalfrågan inom den sociala typforskningen: vad är det
som gör italienaren abundant och svensken sammansnörd i samlevnaden,
den ene expansiv och den andre kontrakti v i alla jagförbindelser?
Skillnaden existerar inte bara i ytlig turistisk iakttagelse. Den är klart
märkbar fastän försvagad även bland immigrantättlingarna i Amerika.
Den har t. o. m. föranlett en av barnpsykologen Gesells lärjungar att
börja en undersökning på svenskättlingar och andra för att jämföra, om
denna skillnad i nationellt psyke kan spåras ända ned till spädbarnens
sätt att angripa modersbröstet och de första sociala relationerna vid
yttervärldens upptäckande.
Ingenting kan ännu påstås om huruvida denna särinriktning av
folkpsyket beror på konstitutiva drag. Det kan mycket väl vara att den
endast skall föras tillbaka på kulturklimatet. Det vetenskapliga
besvarandet av en hel del liknande personlighetspsykologiska problem under
senaste år gör det rentav troligt. I varje fall förnimmes den överallt. Och
den förnimmes särskilt starkt just vid en jämförelse med amerikansk
generositet, vänlighet, öppenhet, som fullkomligt svallar över. Från det
landet kommer man ju nära nog med föreställningen, att älskvärdhet
tycks skola höra med till det mänskliga minspelet.
Mången skall kanske mena, att den amerikanska älskvärdheten intet
annat är än tom form. Men det kan inte ens vara någon ren tillfällighet
vad som i en kulturmiljö råkar stelna till form. Och som symboler eller
indices för nationella olikheter kan t. o. m. konventionella detaljer tjäna.
Då betyder det något att vid det första som händer i ett nytt land, alltså vid
en presentation, står amerikanens hjärtliga ”Glad to meet you” mot
svenskens pressade artighet att ingenting säga och t. o. m. att se
ointresserat allvarlig ut. Förbindlighet är en europeisk dygd men det är nästan
en elakhet för amerikanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
