Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM
som får tas som det är eller helt slopas. Det skulle emellertid göra
tidningarna litet mer likformiga i ett visst hänseende. Och här kan T. T.
skylla tillbaka på tidningarna, som vill ge en individuell ton t. o. m. åt
objektiva referat av de torraste kommittéutlåtanden eller remisskrivelser,
därför att tidningsläsarna önskar det på detta sätt.
Men läsarna kan kasta tillbaka skulden på tidningarna. De önskar
det — om de nu önskar det — bara därför att de blivit invanda av
tidningarna på detta felaktiga sätt. Ingen skall kunna inbilla oss att just
svenskarna i motsats till amerikanerna är så särskilt individualistiska
i sina behov varken på den punkten eller andra. Vi svenskar är tvärtom
inställda på objektivitet och saklighet och störes ej ovanligt mycket av
uniformitet. Troligen beror hela bristen på en otillräcklig
genombearbetning av en organisationsdetalj. Det behövs mer av kvalificerat
redaktionsarbete inriktat just på denna uppgift, antingen på de enskilda tidningarna
eller — som vi menar — hos T. T. Därför bör här en reform vara möjlig.
Denna egendomlighet bottnar nämligen bestämt inte i nationalpsyket.
Men trots denna lilla skönhetsfläck, som lätt borde kunna bortarbetas,
ger den svenska pressen utan tvivel en i stort sett fullständigare och mer
balanserad löpande inrikespolitisk debatt än den amerikanska (med
undantag naturligtvis för vissa stortidningar som t. ex. New York Times
och Herald Tribune). När det gäller att tjäna sakligheten har emellertid
den amerikanska pressen allmänt sett en avgjord överlägsenhet just i fråga
om redigeringsarbetet för nyhetsavdelningen liksom den svenska har det
för ledaravdelningarna. Till stor del torde det kunna bero på de större
resurserna, men allmänt torde det också kunna sägas att amerikansk
publicistisk verksamhet mer än svensk är intresserad av materialets
sovring och redigering. Man lägger ner jämförelsevis mer möda på
utredigeringen och jämförelsevis mindre på att skriva själv. (Något
snarlikt gäller böcker och tidskrifter, där förlagens och redaktionernas
ingripanden är betydligt hårdare än hos oss.) Detta medför, att medan
svensk press har sin sakliga styrka i ledaravdelningarna, har amerikansk
sin i nyhetsavdelningen. Detta gäller naturligtvis särskilt de bättre
tidningarna, liksom hela jämförelsen tar sikte på dessa både här och där.
Vad man måste beundra i amerikansk press är den pedagogiska mödan
och skickligheten. Även svensk press har under den sista krigstiden börjat
införa sammanfattande översikter av krigsnyheterna på första sidan.
Amerikansk press har sedan länge tillbaka gjort detta konsekvent och
gjort det inte endast för utrikesnyheterna utan även för de inhemska.
Men den pedagogiska tillrättaläggningen går mycket längre. Vad en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
