Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM 297
läsare framför allt värderar är rekapitulationerna av en nyhets förhistoria,
vilka ges i parentes ovanför eller vanligen nedanför det aktuella
telegrammet eller den för dagen mottagna notisen.
I svensk press göres intet sådant särskilt besvär. Man räknar antagligen
med att alla följer allt eller att alla nödvändiga upplysningar skall skina
igenom i den avklippta nyhetsbiten. Man bedrar sig emellertid, och det
händer därför irriterande ofta att även tidningens mer intresserade publik
dag efter dag läser om något som saknar mening, därför att man råkat
missa början. Ett exempel: för några år sedan läste vi en serie om
studentprotester i samband med professor Jèze vid Sorbonne. Man blev
åtskilliga gånger informerad om hur saken utvecklade sig. Men vi fick
aldrig veta vad saken egentligen rörde sig om, ty vi hade inte läst första
biten. Man kunde inte ens förstå om det protesterades för eller emot
honom. De nya notiserna redigerades ut utan att någon bekymrade sig
om att repetera tvisteorsaken.
Amerikansk press går ännu längre i sin möda att sätta in nyheterna i
deras sammanhang. Uppslagsböcker är tydligen i flitig användning på
redaktionerna. När en ny stad omtalas i krigsrapporterna bryts dessa
ofta av en parentes, angivande läge, storlek och eventuella uppgifter om
militär betydelse eller andra data att fästa folks associationer vid.
Personer omtalas sällan utan en påminnelse om deras viktigaste funktion.
Även för figuranterna på den inrikespolitiska scenen anges gärna ett
stående epitet, som då icke är en titel. Tidningarna tar inte ens för givet
att alla vet att Jim Farley var postgeneral och ordförande i det
demokratiska partiets centralkommitté eller Wilhelm Knudsen ordförande i det
industriella försvarsrådet. I utrikespolitik och svårare sakfrågor betyder
sådant mer. Aldrig skulle man utgå från att alla visste vilka som var
insurgenter och vilka legionärer i Rumänien.
Mödan är större men den rediga inpräglingen av kunskap också större.
Uppgifter, som kommer i nyhetsform, t. ex. i form av en politikers tal,
tvättas aldrig, men den korrekta uppgiften presenteras i de pedagogiska
parenteserna. Om en bondepolitiker gör litet fantastisk statistik kring
jordbrukspriser, står ett kyligt, korrigerande utdrag ur offentliga siffror
i redaktionens lilla efterskrift. Eller om tyske rikskanslern Hitler håller
ett nytt tal och säger, att nu har han inga fler territoriella krav i Europa,
står en hel liten almanack i parentesen: den och den dagen sade Herr
Hitler så och så, den och den dagen gjorde han det och det infallet och
så vidare till lärorik historisk repetition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
