Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM
abonnerar på analyserna från en och samma expert liksom från en och
samma kommentator — kan även de lokala tidningarna erbjuda sina
läsare en kontinuerlig nyhetsförmedling och nyhetskritik av hög standard.
En svensk kan icke nedteckna dessa observationer utan att med oro
tänka på vår egen situation vad gäller allmänheten och utrikesnyheterna.
Vi har alltid haft en relativt svag utrikespolitisk nyhetsfömedling. Nu har
vi måst skruva ner den i viss riktning. Men vi har inte gjort allmänheten
bättre rustad att läsa och lyssna med förstånd. Vi har inte ens talat om
ordentligt för allmänheten vad som skett med vår nyhetsförmedling.
En direkt jämförelse är givetvis av flera skäl orättvis. Den svenska
radion och pressen arbetar även under normala förhållanden med mycket
knappare ekonomiska, tekniska och personella resurser. Vi kan inte hålla
oss med en hel armé av yrkestränade reporters överallt utomlands, vilka
som våra förtroendemän bevakar nyhetsmaterialet åt oss. Vi får praktiskt
taget alla utrikesnyheter i andra hand.
Men även relativt har utrikesnyheterna naturligtvis fått stå tillbaka
hos oss. Vi har varit en liten nation utan nämnvärd utrikespolitik. Även
vårt utrikesdepartement har kunnat reda sig eller fått reda sig med en
mycket svag löpande utrikesinformation. Bara ett ringa fåtal av våra
största tidningar har haft en ansats till den allsidiga kritik och analys
av materialet som nu är allmän standard i Amerika. Radion har aldrig
givit stort mer än den torraste T. T.-innanläsning av okritiserat, osmält
andrahandsmaterial.
Så svagt utrustade och på detta vis invanda har vi gått in i denna
kritiska tid. De nyhetskällor, varur vår löpande information har att ösa,
är nu alla mer eller mindre propagandaförgiftade. Vi sitter dessutom
klämda utrikespolitiskt, och ett tryck på vår nyhetsförmedling gör sig
gällande, förmedlat av svenska myndigheter som tydligen varit desto
vekare eftersom funktionen är så ny och oprövad i detta gamla fria land.
Pressen och radion har ålagts, och frivilligt ålagt sig, en begränsning
och dämpning i viss riktning av nyhetsmaterialets framläggande och
särskilt av dess analys och diskussion. Om vad som hänt och händer i de
flesta ockuperade länder får den svenska allmänheten veta praktiskt taget
ingenting riktigt och fullständigt. Hela områden av samhällslivet i vissa
av de krigförande länderna är ävenledes förbjuden mark för den svenska
pressen och radion.
Det farliga är nu, att detta gjorts utan att man låtit allmänheten få
veta det. Ett stort antal företagna stickprov har visat oss, att folk i
allmänhet läser tidningar ungefär på samma sätt som vanligt. Man drar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
