Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM 309
t. ex. slutsatsen att koncentrationsläger inte längre existerar, därför att
man på ett par år inte läst något om dem i tidningarna. I synnerhet den
stora majoritet av allmänheten som inte läser många olika tidningar och
inte regelbundet läser ledare har faktiskt inte kunnat ana i vad grad och
på vad sätt nyhetsförmedlingen förändrats. Många av dem som anar
något, slår över till den motsatta ytterligheten, som är lika tokig, att inte
tro tidningarna alls.
Det är naturligtvis en allvarlig brist i vår andliga beredskap att inga
ansträngningar gjorts att lära tidningsläsarna i Sverige konsten att läsa
ut ett maximum av riktiga informationer och ett minimum av oriktiga
ur den svenska pressen i dag. I vårt land med dess oöverträffade
allmänbildning borde det dock inte vara orimligt att bota den bristen. Av lätt
insedda skäl kan man inte påräkna att pressen själv just nu skulle kunna
gå över till att presentera ett fullständigare, allsidigare, objektivt
kritiserat och analyserat nyhetsmaterial från utlandet. Vi får vara tidningarna
mycket tacksamma för vad de trots alla svårigheter dock ger, och vi får
hoppas, att framtida påkänningar inte ytterligare skall sänka deras värde
som nyhetskälla i utrikespolitiska ting. Men vi har ju en särskild
”Infor-mationsstyrelse”. Den borde naturligtvis från början ha insett
nödvändigheten av detta neutraliserande komplement till mörkläggningen —
allra helst som denna lagrade sig ovanpå en redan påbörjad
propagandaförgiftning av nyhetsmaterialet till en radio och press, som även normalt
varit mindre väl utrustad på det utrikespolitiska området.
Författarna till denna bok har fått en stor respekt för det sätt varpå
våra krisorgan från början lagts upp och sedan arbetat. Vi måste
emellertid göra ett undantag just för den sidan av vår krisberedskap, som
representeras av Informationsstyrelsen och även den underställda
Kultursektionen, snillrika smådrag till trots. Och är det inte i själva verket naturligt
och följdriktigt, att det skulle bli just så, att vårt folks organisatoriska
läggning, dess rejäla, sakliga, sunda tekniska inställning skulle fira sina
vanliga triumfer när det gällde yttre ting — mat, kanoner, transport,
industri och allt annat — men samtidigt visa sin tafatthet, när det gäller
det mänskliga.
Den mest betydelsefulla skillnad hemvändande svenskar kan iaktta
mellan den svenska pressen nu och för ett par år sedan är givetvis den
nedskruvade diskussionen. På det utrikespolitiska området har förändringen
sina goda grunder. För övrigt är den faktiskt inte så framträdande där
trots allt, delvis beroende på att utrikespolitiken förr icke var en
viktigare del av vår kulturdebatt. Både påtagligare och betänkligare synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
