Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sveriges profil i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
SVERIGES PROFIL I AMERIKA
utveckla det allmänna och det svenska. Hans ord betyder i Amerika mer
än något material utskickat från en legation eller officiös pressbyrå.
Det är icke minst med hänsyn till amerikanens misstänksamhet mot
det officiella, som man måste ta avstånd från varje strävan att lägga
på utrikesdepartementet — eller någon av dess nymodiga ”nämnder”,
”styrelser” eller ”sektioner” — att administrera vår kulturpropaganda i
Amerika. Men även bortsett från detta skäl är det på grund av Amerikas
storlek och heterogenitet samt nödvändigheten att ständigt möta det
amerikanska folket på dess egen mark helt uteslutet att någon avdelning
av Kungl. Maj :ts kansli skulle kunna vara allsidigt kompetent nog för
att effektivt besörja eller ens leda våra kulturella relationer till Amerika.
Det stämmer även bättre överens med svenska demokratiska
traditioner, att olika grenar av vårt kulturella liv själva får sörja för sina
kulturella relationer tvärsöver landgränserna. Dessa relationer behöver
förstärkas i riktning mot Amerika. Men det bör komma till stånd efter öppen
medborgerlig diskussion och på grund av initiativ inom olika
organisationer och institutioner som representerar dessa kulturgrenar själva.
Därför skrivs heller icke detta kapitel som en konfidentiell promemoria till
utrikesdepartementet utan som ett inslag i fri svensk medborgerlig
diskussion.
En kortfattad överblick kan kanske bättre klargöra saken.
Till våra livsviktigaste kulturförbindelser hör naturligtvis till en början
de insatser som svenska vetenskapsmän, konstnärer och författare gör
i sin gärning här hemma och på resor i Amerika. De förbindelserna
sköter sig emellertid i stort sett själva. Den högre odlingen har sin egen
internationella republik, som i fria länder står, fastän alla andra
inter-nationaler ramlat. Urvalet av vem som är skickad att representera landet
klarar sig självt utan särskilda fosterländska arrangemang. Det blir
naturligare så. Den nationella propagandan blir då en biprodukt, men
sannolikt inte mindre betydelsefull utan tvärtom.
Vår strävan att göra dessa förbindelser livligare måste arbeta på lång
sikt och bör inriktas nästan helt på ungdomen. Det gäller att få ut så
många unga forskare, författare och konstnärer och andra kulturarbetare
som möjligt, medan de ännu är formbara. Stora amerikanska stiftelser,
framför allt Rockefeller Foundation, har frikostigt understött detta syfte.
Svenska institutioner och särskilt Sverige-Amerikastiftelsen har gjort
sin insats. Det behövs mer sådana stipendiemöjligheter. Detsamma gäller
den lika viktiga angelägenheten att bereda ökade arbets- och
utbildnings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
