Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sveriges profil i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES PROFIL I AMERIKA
339
skulle kunna bygga upp och trygga en kultur, isolerad åt alla håll, kan
inte vinna minsta tilltro i Amerika.
Man skulle helt enkelt inte ta oss på allvar. ”Neutraliteten” —
nämligen som moraliskt värde, som livsåskådning — kan därför knappast
bli den kontur som ritar upp vår profil i Amerika, där neutralitet varit
och är en politisk lämplighetsfråga och aldrig betytt en hjärtats
neutralitet och allra minst stått i vägen för ett klart ståndpunkttagande för
demokratins grundprinciper. ”Demokratin” måste vi vara modiga nog att
bekänna som det värde som får bestämma vår profil, annars lönar sig
inga försök att vinna förståelse i Amerika vare sig för våra sekelgamla
rätts- och kulturtraditioner, vår stora framtidsinriktade idépolitik eller
vår knaggliga dagspolitik.
Redan ur begriplighetssynpunkt måste vi därtill bli nordiska i vår
amerikanska propaganda. Amerikanen kommer aldrig att fatta — och
kanske är han klokare än vi — att det verkligen är fråga om allvarliga
gränser mellan våra små landskapsriken. ”Skandinavisk” kallar han den
folkmentalitet och den sociala kultur han lärt sig värdera. Han kommer
aldrig att tro oss, om vi försöker lära honom att våra nordiska länders
rättsliga ordning, politiska kultur, mänskliga samlevnadsformer, vår konst
och vår vetenskap icke är sprungna ur samma rot och utvecklats under i
stort sett samma internationella inflytanden.
Han förstår oss bättre tillsammantagna. Då liknar vi för honom en
stormakt. Den danska folkhögskolan, den norska litteraturen, den svenska
familjepolitiken, den finska kooperationen — allt ter sig för honom som
uttryck för en gemensam och enhetlig civilisation, och hans hjärta
klappar i takt med den. I denna stund, när våra grannfolk lemlästats och
undertryckts utan egen förskyllan, är den nordiska linjen ännu mer en
nödvändighet i svensk kulturrepresentation i Amerika. En
”avgräns-ning” mot resten av Norden skulle göra Amerika stumt och likgiltigt.
Detta är helt sant om den stora amerikanska opinionen, som vi här
i första hand tänkt på. Men det är i växande grad sant även om det
nordiska Amerika. Just nu är ingenting mindre än det historiska
ögonblicket inne att bygga upp en skandinavism — eller rättare nordism —
på amerikansk botten. Våra olyckor här hemma håller på att böja ihop
fränderna där ute.
Splittringen har ju in i det sista även varit större där. Dess
skadeverkningar har plötsligt stått klara. Få här hemma kan förstå hur mycket
det försvårade finlandshjälpen — och förvirrade även Sveriges bild —
att finnarna där ute fortfarande var kluvna efter inbördeskrigets linjer,
fastän finnarna i hemlandet stod enade. Det förekom finska
demonstra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
