Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Sverige — och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE — OCH NORDEN
345
tröga, panikfria lugn och kanske i viss mån också dess lojalitet mot
statsledningen.
Skulle vi ha slagit in på en annan linje och försökt mera stabilisera
prisnivån, hade den idealiska tidpunkten varit försommaren, när vårt
ekonomiska läge låsts genom avspärrningen väster ut. En omläggning
vore kanske möjlig t. o. m. nu. Vi skulle då ha mera intensivt sökt bringa
olika intressegrupper i samhället att mötas i gemensamma avståenden.
Det hade emellertid säkert mött svårigheter, särskilt från jordbrukarhåll.
Och man bör hålla klart för sig, att — även antaget bästa nationella
samförstånd mellan intressegrupperna — en sådan politik skulle ha krävt
mycket mer av koordinerad plan i hela vårt ekonomiska liv och mer
av central ledning, om vi samtidigt skulle ha nått en lika relativt
förmånlig produktions- och arbetslöshetsutveckling. Mycket mer av
statsingripande skulle då ha varit erforderligt. I vissa fall skulle sannolikt
avsevärda statssubventioner ha måst byggas in i systemet för att stödja
både konsumtionen och produktionen. Och dessutom skulle som sagt
den reala statsskulden ha kommit att ställa sig högre efter kriget, vilket
betyder att staten inte haft den bekväma extra skatteintäkt som den
kontinuerliga nedsättningen i realvärdet av dess fordringsägares fordringar
nu oavbrutet ger.
Även om i vissa hänseenden den ekonomiska utvecklingen alltefter vad
det lider skulle komma att gestalta sig mycket lika den under förra
världskriget, så kommer viktiga skillnader att bestå. Förvaltningshanden är
fastare och den är styrd av bättre informationer. Och hela befolkningen
är upplystare och lojalare. Vi kan inte tänka oss, att något liknande den
förra kristidens gulascheri vare sig kommer att tillåtas eller skulle ha
stora psykologiska förutsättningar i den svenska befolkningen av i dag.
För den ekonomiska krispolitiken i Sverige har vi faktiskt ingen
djupare ängslan. Den kommer att skötas bättre än skapligt. Bara ett
viktigt memento har vi att särskilt utskriva. Skydda de barnrika
familjerna, den sjundedel av äktenskapen som svarar för hälften av nästa
generation i vårt snart sammankrympande folk. Skydda de inkomstlösa
och alla de andra grupper som nu trycks ner under dyrtiden utan att
som tjänstemännen och arbetarna ha sina starka försvarsorganisationer
att köra fram i indexförhandlingar under den gradvisa prisstegringens
framtida fortgång. För liv och lycka beror de av vårt sociala samvete
och vår nationella känsla. De är bra bortglömda just nu i de stora
kompromisserna mellan intressegrupperna, som vi eljest bara gillar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
