Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Sverige — och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
SVERIGE — OCH NORDEN
På rättsområdet sker en utveckling i Sverige sedan det andra
världskrigets utbrott, som är värd att noga följas av den upplysta och
ansvarsmedvetna medborgaren.
Vi bör icke dölja för oss, att viktiga rättsliga förändringar skett
— ibland genom lagstiftning, ibland genom ändrad rättspraxis, ibland
på administrativ väg — av beskaffenhet att i högre eller lägre grad
rubba sådana principer, som vi nyss utan mycken diskussion dock alla
utgått från såsom grundläggande för vårt svenska rättssamhälle.
Nyligen har för första gången på generationer dagsupplagor av en
stor daglig tidning med de mest lysande traditioner i vår presshistoria
indragits utan rättegång och utan angivande av skäl eller orsak.
Indrag-ningsmakten har en dålig klang i historien om den långa striden för vår
kulturfrihet. Den kom här till användning genom att ett lagrum
till-lämpades, som mycket länge ansetts satt ur kraft genom hävd.
Spridningen i landet av andra tidningsorgan har hindrats genom en
tillfällig-hetslagstiftning, som mycket illa rimmar med grundlagens ord och anda.
Ett grundlagsändringsförslag ligger vilande, som, om det antas vid årets
lagtima riksdag — vilket dess värre framstår alltför troligt — på ett
väsentligt sätt kommer att förändra innebörden och räckvidden av vårt
folks för länge sedan tillkämpade tryckfrihet.
Förändringarna på tryckfrihetens område är emellertid ingalunda de
enda. Förfogandelagar av olika slag har gjort möjliga ingrepp på enskilda
rättigheter i oerhörd utsträckning. Produktionen, handeln och
prisbildningen har lagts under en ingående reglering, som är blott vagt begränsad
och till hela sin art diskriminatorisk. Hela vår finansförvaltning och
särskilt budgetordningen är — rättsligt sett — i drift.
Brevhemligheten och telefonhemligheten är inskränkta utan att
allmänheten gjorts förtrogen med vare sig sättet eller graden. En viss censur
över telegram till utlandet utövas. — Dessa exempel skulle lätt kunna
utvidgas.
Vid bedömandet av denna utveckling har vi som medborgare att ta
vederbörliga hänsyn till det extraordinära utrikes- och inrikespolitiska
läge som varit motiverande. Till denna synpunkt skall vi längre fram
återkomma.
Såsom medborgare i det urgamla svenska rättssamhället, känt över
all världen för sin fasta ordning, har vi emellertid en lika given
skyldighet att vaksamt och kritiskt syna förloppet. De frågor, som reser sig,
är framför allt följande: Har förändringarna alltid, och i den grad de
faktiskt vidtagits, varit nödvändiga? Har de givits en ur syftets synpunkt
i högsta grad ändamålsenlig utformning? Har det i önsklig mån tillsetts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
