Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Sverige — och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE — OCH NORDEN
349
i en demokrati extraordinära och under normala förhållanden faktiskt
orimliga förtroende från hela folket. På denna väg kan vår politiska
samling i nationens nödtid genom rättsligt slarv tvärtemot vår och
regeringens mening verka undergrävande för våra centralaste samhällsvärden.
Det stora flertalet av de särskilda förändringar av rättssystemet, som
tillsammans bygger upp det förlopp som här i sina allmännaste drag
karakteriserats, har som redan nämnts vidtagits med en motivering som
anknutit till rådande exceptionella förhållanden. Ibland har
tillfällighets-karaktären kommit till rättsligt uttryck, då t. ex. en lagstiftning givits
tidsbegränsad giltighet eller krig eller krigsfara stadgats som villkor för
dess tillämplighet.
Varje politiskt och historiskt bildad person måste emellertid i detta
läge vara klart medveten om den fara som råder, att som resultat kommer
att kvarstå rättsliga förändringar av bestående natur och ej blott tillfällig.
Man kan nu i och för sig visst anse vissa strukturförändringar även av
rättssystemet önskliga. Men de bör då övervägas och diskuteras och så
vidtagas med ögonen öppna för innebörd och konsekvenser. Vi bör icke
låta vårt rättssystem glida som en jökel, anpassande sig efter vind och
väder och bergväggarnas tryck.
Problemen måste i en upplyst demokrati intellektualiseras och göras
medvetna för hela folket. Den plikten ligger särskilt på landets rätts- och
statsvetenskapsmän. De bör känna den plikten desto starkare, i samma
mån som riksdagen — under den ledningslöshet i sina diskussioner den
påtagligen känner genom att ha alla sina partiledare i regeringsansvar —
icke i tillräcklig grad tjänar som forum för folkets politiskt rättsliga
principdiskussion.
Världskrigets utgång kan bli sådant, att det yttre tryck som nu råder
förstärks. En otillräcklig intellektualisering av rättsproblemet gör då vårt
demokratiska rättssamhälles relativa motståndskraft svagare än det kunde
vara. Om kriget får ett annat slut, kommer ändock yttre oro med all
sannolikhet att råda kanske för decennier.
Dessutom bör man räkna med att de partier och personer, som inom
landet kommer att ha den politiska makten efter kriget, inte är mer än
människor. De kommer att känna frestelsen att behålla en hel del av
de extraordinära befogenheterna, vilka ju även under de lugnaste
förhållanden skulle jämna vägen för politiska strävanden.
Blir kriget långt, den nationella samlingen harmonisk och därför även
den politiska oppositionen ineffektiv, kan de under det sista året
påbörjade rättsliga förskjutningar som här kommenterats ha nått mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
