Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spökfisken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så pilade de upp och ned, den väldiga 20 meter
långa valen och den endast 2 meter stora delfinen.
Vid ett hastigt påseende föreföll det nästan, som
vore de mor och barn, de bägge.
Till slut funno de verkligen det de sökte. På en
öppen, vit sandplats mellan omgivande täta algsnår
låg den där konstiga fisken, stilla och orörlig,
utsträckt på bottnen. Den liknade till formen en
jättestor lancettfisk. Dess längd var mer än två
och en halv gånger delfinens och dess form var som
en cigarr. Nosen var spetsig som en cigarrs munända
och stjärten hade fenor av en konstbesynnerlig form.
Hela den underliga fisken var gjord av stål och mörk
och svart.
»Jag skall se om den är riktigt död, frände», sade
delfinen och sam försiktigt fram och ville nosa den
på munnen.
Men i det samma spratt den förskräckt tillbaka; ty
från spökfisken hördes en röst som sade:
»Tillbaka! Jag är ej avsedd för er, havsdjur. Rör inte
vid mitt tändstift, det där som ser ut som torskens
bihang på underläppen, ty då exploderar jag.»
»Förlåt», sade då valfisken, »förlåt... tack för
upplysningen. Med vem hava vi äran att tala?»
»Jag är den modärna distanstorpeden», svarade
stålfisken. »Jag är sjökrigets farligaste vapen, men
jag vill inte fiskarna något ont. »
De bägge havsdjuren förstodo ej mycket av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
