Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Camilla Collett och kvinnoväckelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14
KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I NORDEN
Wergeland¹, han som hade fickorna fulla av
björkfrön och frikostigt sådde ut dem var han gick fram, i hopp
och tro att de skulle spira och växa.
Till sist fick hon dock uppleva den förståelse som länge
hade låtit vänta på sig. När hennes 80-årsdag firades med
en lysande fest, brusade kvinnornas beundran och
tacksamhet emot henne från när och fjärran, och
kvinnosaksrörelsen stod i fullt flor. De stummes leir fanns ej längre.
Redan i elva år hade universitetets portar varit öppnade
för kvinnor på förslag av statsrevisor H. E. Berner2
enligt anmodan av Cecilie Krog, den första som sedan
avlade studentexamen. Två år därefter var Norsk
Kvindesagsforening bildad på initiativ av samme H. E.
Berner, vilken i det första föredrag som hölls i
föreningen genast tog sikte på själva huvudfrågan och
behandlade ämnet kvinnorösträtt. Och kvinnorna hade i sex
år haft sin egen tappra tidskrift Nylænde, redigerad
av Gina Krog. Inte ens en
Kvindestemmeretsforening saknades. Den var bildad 1885 med Gina
Krog som ordförande. Kvinnorna voro redan övade
anordnare av stora agitationsmöten, det första hade hållits
1888 med flera hundra intresserade deltagare ur alla
samhällsgrupper. Många kvinnliga vältalare och sakliga
föredragshållare hade utbildats och voro verksamma. Man
hade med ett ord hunnit igenom alla förberedande stadier
och stod framme vid kvinnornas förnämsta sak, rösträtten.
Aktionen för den var i full gång. En första blygsam
rösträtt och valbarhet till skolråd för mödrar till skolbarn var
förvärvad o. s. v. Camilla Collett hade således alla
skäl att gläda sig åt frukterna av sitt lidande och sin
strävan.
1 Skald och riksarkivarie, f. 1808 † 1845.
Sedermera borgmästare i Kristiania.
3 Bland dem fru Anna Bugge Wicksell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
