Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fransyska stilboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägrade hans hjärta att erkänna förvandlingen.
Kära far förblev en ung, strålande hjälte.
Och nu var han misstänkt för delaktighet i
kungamord, stadd på flykt, biltog. Om kungen
visste Johan Ludvig föga eller intet. Men han
tänkte:
Vilken kältring till kung måtte det inte ha varit,
eftersom kära far hatade honom. Ack om jag vore
några år äldre! Då hade kanske far tagit mig med
i komplotten. Kanske hade lotten fallit på mig. Far
skulle med stolthet iakttagit, hursom jag icke
tvekade en sekund att offra mitt liv för
fäderneslandets väl.
Vidare tänkte han:
Hur skall jag nu kunna vara kära far till nytta?
Ack, om jag finge följa honom i landsflykt! Jag
skall bedja honom därom, och jag skall erbjuda
honom mitt möderne. Se där allt, vad jag kan
uträtta.
Över detta och mera i samma väg grubblade
unge baron hela morgonen. Vid middagsbordet
räckte kaplanen honom den fransyska stilboken, i
vilken han inskrivit sitt prydliga hälsningstal. Och
unge baron gick sedan av och an och pluggade
på talet. Svårt hade han att lära det utantill, svårt
hade han att finna rätta betoningen.
Mera sentiment, mera élan, uppmanade kaplanen.
Och Johan Ludvig upprepade för tjugonde, för
trettionde, för fyrtionde gången:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
