Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro ryggås-stugor ännu flerestädes till finnandes och möbleringen mer
än enkel. Då jag var ute på husförhörs-resor, hvilade jag öfver natten
i en och annan sådan. Bädden tillreddes då åt mig på stugans långa bord,
emedan annan plats saknades. Man sof der godt. utom vid tillfällen då
det föll husets råttor in att anställa enviges-kamp på stängerna i taket och
man låg med fruktan att den tappande parten kunde komma neddimpande
i ansigtet. Sängar för flera än husfolket funnos icke i så beskaffade
stugor. Fat och tallrikar voro fordom af tenn, numera äro de af postlin.
I hvardagslag hade man förr tallrikar, svarfvade af bokträ, som såldes
af Westgötar, numera af krukmakaregods. I gamla dagar skänktes ölet
i de förmögnes hus åt de förnämsta gästerna ur silfverbägare och till
de öfriga ur svarfvade masurbollar eller laggade kannor af enträ, nu
utur postlinsmuggar. drickesglas eller glaserade lerstop.
KLÄDEDRÄGTEN. På vestra Dal kläder man sig i allmänhet af
hemma tillverkade tyger, grått, brunt, blått valhnar för karlarne,
half-ylle och bomullstyger för qvinnokönet. Så äfven på östra Dal. hvad
hvardagsbehofvet angår. Men högstidsdrägten derstädes är numera ofta
af fabrikstillverkning, inhemsk eller utländsk, och delta bruk synes
utbreda sig, samt är i några socknar af Walbo och Wedbo temligen
allmänt. Paraplyer och slöjor äro vanliga i dessa socknar samt på östra
Dal bland välmående jordegares döttrar. — paletåer, bottforer eller
ytterstöflar bland ynglingarne, tulubber hos flera husbönder. Den fordom
nyttjade långa råcken, de korta skinnbyxorna, skorna med strumpor och
vintertiden derutanpå snösåckor af vallmar, som gingo upp till knäna,
jemte hatten af stadig yllefilt. synas för alltid vikit undan på de unga
karlarne samt lemnat rum för korta råckar och långa bvxor af kläde,
stöflar, stundom galoscher, och mössa, allt tillskuret på så kalladt
herre-manér. Det är allenast de äldre männen och de mindre bemedlade, som
vidblifva gamla bruk.
FÖDOÄMNEN och MÅLTIDER. I födoämnenas beskaffenhet företer
sig ingen väsentlig skillnad från grannprovinserna. Man brukar det
tunna osyrade hafrebrödet, — en sed som förtjenar efterföljd der den
icke vunnit inträde. Sådant bröd af skrädmalen hafra är ett bland de
smakligaste och tillika sundaste näringsmedel. Till bröd användes likväl
vanligen den minst kärnfulla säden, som derjemte hos de fattiga är
blandad med något agn. Malet och förvandladt till tunnbröd blifver detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
