Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stycke upp i Wermland. Följer man historien, denna nyttiga ledarinna i
allmänna ärenders behandling, så befinnas sjöstäderna allmännast vara
de, som infört och utbredt ifrån sig skadliga smittor nästan af alla
slag.
Ehuru svåra sjukdomar härjade under särskilda tider, kunde
allmänheten likväl icke förmås att anskaffa och löna läkare, skref landshöfdingen
till konungen både 1742 och 1750. Sistnämnda år fanns hvarken
provin-cial-läkare eller apothek inom Elfsborgs län. Men då anlades apothek i
Wenersborg och 1754 i Åmål. Stads-kirurg hade man väl haft i Åmål
någon tid förut, men icke läkare derstädes förr än 1763. På
landshöf-dingens förslag blef omsider en provincial-läkare anställd i Wenersborg
1753, och dertill förordnades med. doktorn Sven Brodd. Han fick 300
daler i lön af Wenersborgs stad, men i öfrigt intet vidare än han genom
praktik kunde förtjena. Stadsläkaren i Åmål A. M. Berger blef derjemte
läkare för Tössbo och Wedbo genom kongl. resolutionen den 24 April
1765. Men detta kongl. beslut, såsom tillkommet genom falskt
föregif-vande af riksdagsmannen Jon Jonsson i Östby, den der i samma ärende
gjort sig till ombud för dessa härader utan att vara det, upphäfde Kongl.
Maj :t den 18 Febr. 1766, och fastställde då den förening, hvilken
åstadkommits vid alla 5 häradstingen 1765, om lön för en provincialläkare
på Dal, med 24 öre af hvarje helt hemman, till en början under 3 års
tid. Den 6 Febr. 1767 fick med. doktorn Olof Perman kongl. förordnande
att denna tjenst bestrida. Men folket tyckte det vara bättre att hafva ingen
läkare, än betala den dryga skatten af 24 styfver på hemmanet. Eller
tänkte man måhända då, som ännu i vår tid ej sällan sker, att staten
bör löna alla som skola ha lön, och tror sig derigenom vara fri, eller
åtminstone betydligt förskonad10. Det är ungefär likt barnen, hvilka
anse sig säkra och osedda, allenast de gömt hufvudet. Ortens riksdags-
10 Man vill gerna ha kommunal-inrättningar, men då de icke kunna åstadkommas
utan utgifter, tror man sig göra bäst att få dessa utgifter förflyttade på
riks-staten. Samlade der för hela riket växa de till en betydlig summa, hvilken
väcker den okunniges förvåning och blifver ämne för de kitsliges högljudda
klander. Men statsmachineriet i alla dess utgreningar kan lika litet hafva en
säker och gagnelig gång utan tillräckliga medel, som plogen kan gå utan
tillräcklig dragkraft. Det sednare begripes af alla, — till det förra hafva
högst få förvärfvat fullständiga insigter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
