Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Nyårstankar. Romantiska preludier. Festligt lif i Rom. Tiggarne. ”Museo Christiano.” Afton i Palazzo Farneze. Propagandans fest. Köld och snufva. Utsigt från Capitolium. Carnevalen. La Grippe. Beredelse till Fastan. Påfligt Jubileum och påflig matsedel. Soirée hos Grants. Kardinal Antonelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•185
»vunno så i den mörka natten medan gatlyktornas sken
här och der upplyste deras skimrande gestalter.
Nattluften var fuktig och rå; förgäfves sökte några bleka
stjernor sin våg genom molnen. Osterierna under vägen voro
fulla af ljus och folk, och långt inpå natten hörde vi
förbivandrande mandolinspelarcs toner.
Onsdag d. 17 Febr.
Carnevalens vidare öden vill jag nu i korthet berätta.
Fredagen (förliden vecka) hölls såsom en stilla dag och
väl var det, ty det regnade oupphörligt. Ett par unga
engelsmän, i våningen under vår, roade sig hela dagen att
med stora skyfflar kasta krit-confetti på hvar paraphii, som
kom under deras balkong. De hade stora såar deraf.
Men hvad nöje detta kunde göra är svårt att inse.
Lördagen, ändteligen, är en dag med klar himmel, och
alla fysionomier i Rom synas klarna med den. Via Condotti
och S. Carlo-torg lysa som riktiga blomstermarknader; det
är den första fullt vackra dag under carnevalen. På Corso
mycket vagnar, eleganta kostymer och eleganta små
bon-bons; mycket artigheter emellan herrar oeh damer, nen
betydligt mindre lif och masquer, än i Thorsdags, då det
var allmän masquerad-dag och folket liksom utsluppet.
Söndagen blef äfven en härlig soldag. Carnevalen
hvilar sig; inan ser inga masquer; inen halfva Rom åker i
fil upp till Monte Pincio oeh kretsar kring dess gröna,
fridlysta park, der vattenkonsterna spela, rosorna lysa
och dofta. Jenny och jag vandra längs Tiberstranden,
utom Porta del Popolo, en af de angenämaste promenader
jag ännu upptäckt niira Rom, ty mun är der ensam
såsom på landet, går utmed floden och längs med
trädgårdar på andra sidan, och har stora fria utsigter såsom
vore ingen stor stad nära. Denna väg kallas Poussins
promenad , emedan den store målaren brukade gå den från
Rom ut till sin villa vid Ponte Mölle. Man ser en
hori-zont sådan man ofta ser den på Poussins taflor. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
