Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. På Malta. Intryck af ön, dess städer och historia — Medelhafvets hjeltedikt. Dagligt lif. Engelsmän och Maltesare. Nya bekantskaper, sällskapslif. Prins Alfred på Malta. Stormiga veckor; solskensdagar och sköna stunder. St. Johns kyrka. St. Pauls vik. Odlingens framsteg. Klippöns blomstring. En bekännelse. Hvad som drager mig till Österlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 8
derne är indelad i små täppor, kringgärdade med
stenmurar, der de flitiga innebyggarne så säd och plantera
allahanda grön- och rotsaker. Jord taga de, stundom hela
skeppslaster fulla, från Sicilien och sprida den på sina
steniga täppor. Under myckut torra år hemta de äfven
vatten dit från Arethusas källa. Malta har inga källor
eller brunnar, endast cisterner, men detta cisternvatten är
utmärkt godt. Från högsta punkten af Città Vecchia ser
man, vid nordliga horizonten, en molnlik kulle höja sig ur
hafvet. Det är Sicilien med Etna.
St. Pauls staty står på en höjd öfver viken, i
hvilken han säges hafva gjort skeppsbrott. Huru vackert
grönskade nu stranden i denna vik, huru täck och
inbjudande syntes mig icke hela denna kust, som böjer sig i
amphiteater inåt landet. Jag förstår ej att man icke
planterar träd der och gör andra parkanläggningar i engelsk
smak. rSt. Pauls bay" kunde blifva en den skönaste
promenad.
Sedan denna härliga dag har jag ej sett solen på
Malta, och flera utfärder har jag måst inställa för det
vilda vädrets skull. Bland dem är det i synnerhet en,
som jag saknar att icke kunnat göra, till lemningarne af
en, som man tror, Phenicisk stad "Hagiar Kim", hvaraf
gator med eyclopiska murar och stenar säges ännu vara
att se.
Malta har ock ett litet museum, väl ganska litet, ty
de sista röfvarne pä Malta, engelsmännen (jag ber så
mycket om ursäkt!) hafva bortfört allt hvad de kunnat af
öns fornlemningar, och detta har ej varit litet. Men hvad
som är qvar, har af museets direktör M:r Vasallos blifvit
ordnadt på ett sätt, som ger en slags öfversigt af öns
historia uti minnesmärkena af de folk, som efter hvarandra
der rest sina altaren och bostäder. Så ser man der ett
Pheniciskt altare, der myriader stjernor omgifva palmer
och andra symboler; vidare bilder af Kabyrerna "de stora
gudarne", till hvilka de offrade — och som se ohyggligt
lata och dumma ut. Från Saracenska perioden på Malta
har man blott en enda marmor-grafsten med grafskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
