Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. I Jerusalem. Tillbakablick på resan från Jaffa. Vår karavan. Min ensliga färd. Ny värdighet. Luftens och landskapets skönhet. Ankomst till Ramleh. Tröttande dagsresa. Ankomst till Jerusalem. Pilgrimerna och den heliga grafven. Oljoberget och Gethsemane. Judarnes klagodag. Gudstjenst i Evangeliska kyrkan. Vandring genom Hinnoms, Kedrons och Josaphats dalar. Bethanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D»
ofantlig jettefot pà klippan, öfver hvilken kapellet står,
såsom Jesu sista spår på jorden!
Vare med ställets historiska riktighet huru som helst,
det synes likväl, der det ligger emellan öknen och den
odlade verlden, emellan Döda hafvet och Medelhafvet — i
medelpunkten snart sagdt af alla jordens verldsdelar, såsom
den rätta orten för uttalandet af de verldsbekanta orden:
Går ut i hela verlden och lärer allt folk! — prediker
Evangelium allom kreaturom.
Solen lutade till sin nedgång och vi måste hasta
tillbaka om vi skulle kunna komma till Jerusalem innan man
stängde dess portar. Vi måste afsäga oss den hederliga
Sheikens — en högväxt, vacker, gammal man — tillbud
af kaffe, och hunno blott flyktigt betrakta moskén, som
han öppnade för oss. Den var en tom rotunda med en
nisch eller alkov åt sydost till — åt trakten der Mekka
ligger med Muhameds graf. — Vända mot denna nisch,
muhamedanernas Kyblé eller heliga rum, förrätta de sin
andakt.
Arab-byn på berget är usel, folket ser fattigt och
vildt ut, barnen osnygga. Några araber svarade vänligt
på herr Hefters hälsning och berättade honom, i
förbigående, om en eller annan af deras anhörigas sjukdom
eller död. De tycktes betrakta honom såsom en god vän.
Men vi måste skynda utför berget och uppför Moriahs
höjd så att vi slutligen sprungo och hunno fram just som
en vakt på kullen utanför St. Stephans port såg sig om i
nejden och ropade till dröjande vandrare att skynda. Vi
kommo lyckligen i tid inom porten, och lång och tröttsam
var vandringen derifrån genom trängseln af folk och djur
på de trånga och illa stenlagda gatorna upp till våra
bostäder på Sions berg.
Den 2 8 Jan.
Det är Fredag, och Fredagen är judarnas klagodag i
Jerusalem. Med herr Hcfter och biskop Gobats tuiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
