Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. I Jerusalem. Tillbakablick på resan från Jaffa. Vår karavan. Min ensliga färd. Ny värdighet. Luftens och landskapets skönhet. Ankomst till Ramleh. Tröttande dagsresa. Ankomst till Jerusalem. Pilgrimerna och den heliga grafven. Oljoberget och Gethsemane. Judarnes klagodag. Gudstjenst i Evangeliska kyrkan. Vandring genom Hinnoms, Kedrons och Josaphats dalar. Bethanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
flesta voro fattigt klädda. Några hade aftagit sina skor
och stodo i strumpfötterna utanför den heliga muren.
Judarnes tro är nemligen att "J^hekinah" eller Guds ande
vid templets brand flyktade från det nedbrunna altaret och
till muren, som blef qvarstående, och att den dröjer der
ännu, slumrande eller förstenad intill en dag, då den skall
få nytt lif och åter uppresa Israels folk och dess
helgedom. De tro, att deras böner och klagan skall påskynda
ankomsten af den dagen, och denna tro ger dem mod att
hvar fredag återkomma till detta rum, klaga och bedja,
ehuru de dermed tjena till skådespel och åtlöje för både
christna och muhamedaner. Jag kände mig nedstämd och
gripen af detta trogna minne, af denna stadiga, modiga
förhoppning. Mer än tusende år hafva gått fram sedan
templets förstörelse, och Israels barn klaga ännu der och
hoppas på dess uppståndelse. Är det alldeles fåfängt?
Ligger ingen profetisk aning i grunden för denna
murfasta t,ro?
"När det sjuka barnet är dödt" — aumärkte herr H.
— "då klagar man ej mera och beder att det åter må få lif.
Men så länge lifvet ännu är der, gråter man och beder
att barnet måtte blifva återskänkt till sina älskande.1’
Jerusalem och dess tempel skola uppstå, säger
Skriften, men i en annan mening, än nu dess förblindade
döttrar och söner föreställa sig. "J Jerusalems döttrar, gråter
icke öfver mig, gråter öfver edor sjelfva ocb edor barn!"
ropades till dem en dag för aderton århundraden tillbaka.
Och de hafva gråtit här allt sedan! Förunderligt och —
förfärligt! ....
Söndag den 30 Jan.
Gudstjenst i evangeliska kyrkan — "Christi kyrka" —
på Sions berg. Församlingen sjöng Davids 100:de psalm:
"Te Deum laudamus." Ord och musik härliga! Huru det
kändes att sjunga dem här, kan jag ej beskrifva. Den
lilla kyrkan är vacker, har fönster i göthisk styl och har-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
