Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Ridt till Urtas dal. Traditioner och legender. Herodion. Utsigt af Bethlehem. Nybyggaren Meschullam. Fikonträdets trenne skördar. Palestinas jordmån. Urtas dalars minnen och möjliga framtid. Kedron flödar. Folkfest i Kedrons dal. Stor middag i ett Harem. Pascha Soreija. En natt på Oljoberget. Besök i Omars moské. Prins Alfreds intåg i Jerusalem. Besök i synagogor. Karait-familjen. Beredelser till påsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16»
var klädd i en lång, hvitgrå kjortel och svängde
oupphörligt omkring likt en snurra under det han förblef stående
på en och samma fläck. Detta räckte väl en qvarts timma
eller 2 0 minuter under pukornas dån, till dess båda
dans-mästarne syntes utmattade. Sedan de flåsat ut en stund
gick den skuttande och kysste ödmjukt handen på den
svängande. Denne kysste derpå den förres hand. De
tycktes täfla i ödmjukhetsbetygelser. Slutligen omfamnade
de hvarandra och gingo tillsammans in i den lilla moskéen,
dit de öfriga af tåget följde dem. Sedan de här förrättat
sin andakt aflägsnade de sig med fana och musik utan att
hafva begärt eller fått någon allmosa. Dessa upptåg synas
således icke blifva utförda för slem jordisk vinning.
Men åter till vär natt, — dock det var ingen natt,
utan en nattlig ljusfest underbart stilla och skön, under
hvilken måne och sol aflöste hvarandra för att upplysa
jorden. Knappt hade skymningen inbrutit förrän ett blekt,
menniskolikt anlete steg lysande upp öfver Moabs berg.
Snart gömde det sig bakom en molnslöja och jag begynte
frukta, att natten torde blifva töcknig, såsom den
föregående var det. Orion och andra stjernbilder öfver våra
hufvuden tycktes draga sig tillbaka under molntäckelset.
Desto bjertare tindrade ljusen i Jerusalem, nedanför oss,
vesterut. Några raketer uppstego från en bostad der, som
jag förmodade vara preussiska konsulns, ty hos honom var
der stort sällskap denna afton, excellensen S ***** ’s, pascha
Soreija och hela den europeiska societeten. Äfven jag
skulle varit der om jag ej af sol och måne varit
bortbjuden på Olivborget.
De himmelska ljusen klarnade småningom. Töcknet
steg och delade sig i hvita ljusvägar öfver himlahvalfvet;
emellan dem tindrade stjernorna klara, icke — såsom hos
oss i Sverige under vinternatten — blixtrande starka och
stora, utan, med den fina strålglansen af juveler. Vid
midnattstid voro de jordiska ljusen alla släckta och hundarnes
gläfs de enda ljud, man när och fjerran förnam. I oskymd
prakt strålade månen öfver oss, och klädde nejden i roinan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
