Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Ridt till Urtas dal. Traditioner och legender. Herodion. Utsigt af Bethlehem. Nybyggaren Meschullam. Fikonträdets trenne skördar. Palestinas jordmån. Urtas dalars minnen och möjliga framtid. Kedron flödar. Folkfest i Kedrons dal. Stor middag i ett Harem. Pascha Soreija. En natt på Oljoberget. Besök i Omars moské. Prins Alfreds intåg i Jerusalem. Besök i synagogor. Karait-familjen. Beredelser till påsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
stå höga cypresser, arbor vitæ och andra dunkelgröna
träd såsom om de voro helgedomens uråldriga väktare.
Gräset var så grönt, morgonluften så ren och frisk,
foglarne jublade i träden; solens strålar allena vandrade öfver
de fria platserna oeh i de dunkla gångarne, dem
mennisko-fötter ännu ej beträdde; allt var högtidligt och stilla.
tolta och lätta hvälfde sig på höga pelarrader arkaderna,
som bilda fristående, luftiga portar, eller rättare
triumfbågar på fyra sidor omkring den höga stenplatå, i hvars
midt står "klipp-templet" (El Sakharah) eu skön åttkantig
rotunda med väggar af blåstrimmig, hvit marmor och en
hög spetsig kupol (90 fot hög). Vid de breda
marmortrapporna under arkaderna, som föra till plattformen, måste
alla aftaga sina skor och påtaga tofflor (eller finare
skodon); ty blott med dessa får man beträda den med
blåhvit marmor belagda platsen och inträda genom portarne
till moskéen. Dessa portar äro fyra: Himmelns, Bönens,
Davids och Prophetens portar.
Moskéens ärevördiga utseende minskas icke deraf att
man på närmare håll ser dess begynnande förfall. Gröna
växter frodas emellan stenarne på murarne: här och der
äro ock stycken fallna ur dessas öfre del, byggd af
brokiga tegel och prydd med språk ur Koran i
guldbokstäf-ver. Öfverallt ser man tidens gnagande tand och
ingenstädes menniskans hand arbeta mot deBS förstörande
framsteg. Templet "står i Allahs hand", och ingen menniska
må understå sig att vilja reparera hvad Han vill låta
förfalla. Innantill upplyses moskéen — hvars form och
storlek påminte mig om den christna grafkyrkans — af
höga fönster med små, grannt, färgade rutor, men så dunkla,
att ljuset var endast en skymning. Dock tillät denna att
fullkomligt se den innersta helgedomen, ett ofantligt
klippblock, som uppfyller templets hela midt och största delen
af rotundan. Öfver detta klippblock hänger, i tunga veck.
en slags himmel af mörkrödt atlas. Rundtom går en hög
balustrad, och ytterligare omkring denna går en bred,
mattbelagd gång, på hvilken de besökande vandra under
det de beskåda den heliga klippan. Om denna finnes en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
