Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Jag antager för gifvet, min L*, att du uågot så när
känner de yttre bekanta särskiljande hufvuddragen af de
Chinesiska, Indiska, Persiska, Egyptiska folkreligionerna,
likasom du genom bibeln måste känna israeliternas och,
åtminstone i det väsendtliga, de afguda-dyrkande folks,
Canaaneers, Pheniciers, Assyriers, Babyloniers m. fl:s, bland
hvilka det utkorade folket nå underbart vis uppfostrades
till den enda sanna Gudens dyrkan, till den rena
Mono-theismen. I vår tidsålders Pantheon är det svårt att icke
möta nästau alla folks förnämsta guda-bilder, och att icke
få om dem någon föreställning. Du känner då helt visst
något om det högsta väsen, som dyrkas i det himmelska
riket under namn af himmelen (Tien) och som synes likna
dels ett tomrum, dels en stel mandarin, hvilken utgifver
en mängd stränga reglor för menniskornas lif, skick och
seder, men för öfrigt bryr sig föga om deras väl eller ve;
ty han är egentligen blott den Chinesiska kejsarens Gud,
icke folkets, hvarföre ock Chinas folk har en mängd af
gudar, som de anse vara dem närmare. Du vet att det
chinesiska högsta väsendets högsta representant på jorden
är Chinas kejsare, af hvars vishet eller ovishet beror
folkets lycka eller olycka. Du har äfven hult visst hört talas
om Hinduernas Öfver-Gud, den stora Brama, som låtit en
del menniskor utgå ur sitt hufvud, en del ur sitt bröst
och sina axlar, en del åter ur sina armar, en del ur sina
fötter, hvarigenom uppkommit i Indien en styf klass- eller
kast-skilnad emellan menniskorna, hvilken gör en del till
de andras naturliga herrar, och förnedrar cn del till
rättslösa slafvar. Indiens Brahminer och Parias äro välbekanta
gestalter. Så äfven prakten af de religiösa fester, vid
hvilka folket genom sina prester söker förening eller
försoning med gudomligheten, söker dess bistånd eller
förlåtelse, eller ock söker genom offer afväpna naturens
farliga makter. Afguda-bilderna, som uti China visa sig
såsom grofva larf-gestalter, få uti Indien en mängd lemmar
och fantastiska skepnader af djur och menniskokroppar i
förening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
