Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2«
"skulle dess undersåter icke fä föra någon handel utom
det-"samma; jag skulle afskaffa skrifvandel och föra folket tillbaka
"till dc gamla tanke-knutarne!"
Icke underligt att Lao-Tseus lära fann föga anklang
hos mängden oeh att han sjelf i dystert menniskoförakt
drog sig, på gamla dagar, tillbaka i ett ensligt bergspass
i det han sade att "Iao icke längre styrde verlden." Man
såg honom försvinna, men icke återkomma.
I Bin enslighet besöktes han en dag af sin yngre
samtida Confu-Tseu, eller Confucius, en iidel och
patriotisk man såsom ban. uien af ett mera praktiskt sinnelag.
Confucius hade redan begynt sin reformerande verksamhet
inom China, och denna "hade icke undgått den stränge
philosophen Lao-Tseu, som sig allt rikets vill bero just
utaf afståndet emellan gemene nian och dess lärare. Han
emottog sträft, (så berättar chinesernas historiska böcker)
den yngre populära folkläraren, förebrådde honom att söka
folkgunst och att förbyta de gamla, höga lärorna i platta
hvardags-maximer samt ceremonier. Det är allt hvad
man vet om de tvenne märkvärdiga männens
sammankomst.
Confucius synes, äfven han, hafva sökt den "eviga
ofelbara vägen" i chinesiska philoeophiens uräldsta,
moln-betäckta himmel, och synes hafva nedkommit derur med
misstro till dess högre ljus. Men han var en ädel natur,
ban älskade sitt folk och ville dess väl. Unn samlade och
sammanfattade de gamla lärorna i de namnkunniga
chinesiska böckerna, de 5 Kings, och gjorde det på det sätt,
att de framställde ett klart och fattligt resultat uti en
pligt- och lefnadslära, som motsvarade det flitiga och
fromma chinesiska folkets sinnelag. Hans förnämsta verk
blef en sedo- och ceremoni-lära. som än i dag gäller för
hela chinesiska riket. Confucius sade:
"Att ära förfädrens skuggor, bringa dem offer af
vördnad och tacksägelse, sdsom hvarje god chin.es det gör, samt
att iakttaga hvad lielst är förordnadt genom sed och lag, det
"är folk-religion■ Den vise söker att erkänna och alt göra
’’hvad som är rätt och godt; det är hans religion. Samvetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
