Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
den onde, att han söker den rättvise Guden och kan ej
finna honom, — denna klagan är allt ännu utan
tillfredsställande svar. Sådant se vi mensklighetens tillstånd på
jorden vara omkring fem århundraden före vår
tideräkning.
Men får då inenniskoslägtet under följande tid inga
kraftigare, klarare målsmän för sina suckar, för sin hunger
och törst efter ljus och högre odödlighet? Får det, under
verldens stigande odling och ljusets utbredning till nya
och mera fria folk, inga visare lärare, inga som mäkta
bära ljusets fackla in i lifvets och dödens mysterier? Låt
oss se! Låt oss för ett ögonblick lemna Asiens folk, och
se oss om bland Europas.
När Österlandets Vise sammanträffa med Hellas’
snillrika andar på Medelhafvets kuster, se vi nya ljus tändas
och ett nytt lif, uppstå i vetenskap, statslif och konst, i
alla både krigets och fridens konster. Det är Hellas’
genius, som upptager facklan och går i spetsen för den
nya verldsodlingen. Vid den profvade tankens ljus belyser
han på nytt lifvets problemer och söker besvara de stora
frågorna. Under grekiska vishets-älskares (philosophers)
ledning uppstå lärda skolor på Egyptens, Mindre Asiens,
Hellas’ och (sednare) Italiens kuster, och lärgiriga ynglingar
samlas i dem för att undervisas om tingens ursprung, om
Gudarnas väsen och menniskans mål. De asiatiska lärorna
upptogos icke utom då man tvingades dertill af tankens
lagar eller tiugens sammanhang. Och så se vi mer än en
asiatisk lära upplefva åter på Europas jord. Så t. ex.
läran om själavandringen, som af Plato upptages oeh får
en förnuftigare form. Men den sälla stranden, till hvilken
de renade själarne skulle slutligen komma ur Acherons våg,
synes icke klarare i den gudomlige Platos lära, än i
Zo-roasters eller Buddhas; och det Helleniska suillet, mäktigt
att inejsia sköna guda-stoder och sköna graf-monumenter,
förmådde ej välta stenen från grafvens dörr.
Om, hos Asiens folk, de högsta Gudarne synas alltför
aflägsna från menniskan, sà synas de oss hos Hellenerna
nästan allt för nära, åtminstone alltför familiära. De bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
