Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. 23. Påskveckan i Jerusalem, Beredelser hos judarne, hos de christna. Långfredags-aftonens uppträden. Lördagens fest i den heliga Graf-kyrkan. Dårhuslika upptåg. Den ”heliga eldens” utbristande. Theatralisk helvetes-scen. Processionen. Den turkiska paschan och de christna pilgrimerna. Pilgrimernas behållning. Den evangeliska församlingens påsk-högtid. Min egen. Afton i Gethsemane. ”Il Diavolo.” Golgatha. Några tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
"Om menniskan en gång öfvergifvit. Guds väg, som
är lifvets våg, så återstår henne blott ett, och det är —
att dol" har jag läst någorstädes. Och genom synden är
döden kommen i verlden" säger skriften, säger det
menskliga medvetandet. Döden visar sig för oss såsom ett
mörker och ett upphörande af lifvet och medvetandet. Derpå
följer kroppens upplösning, och — det är allt hvad vi se.
Tron på själens odödlighet lefver dock djupt i
menniskoslägtets hjerta, och dunkla sägner genomgå alla folk och
tider före Christus om de dödas fortlefvande, men —
såsom i ett skuggornas rike. Månne icke häri ligger en sann
skådning till grund? Kunna de menniskor, som gå ur
lifvet och in i döden med ett dunkelt medvetande af både
lifvet och döden, vakna efter den i ett klarare tillstånd?
Månne icke döden äfven in i Hades sträcker öfver dem
sina skuggor? Kan deras själars högsta tillstånd der vara
mer än ett buddhistiskt Nirvanä?! ....
Men, om det högre lifvet efter döden är betingadt af
ett högre medvetande i lifvet och i döden — så kan
endast den, som med ett sådant medvetande ingår i döden,
spränga dess makt och upphäfva dess fängslande
följder. — —
Jag finner i Apostlarnas skrifter och i bela den
djupare tänkande christna kyrkan den tro, att Jesus Christus
med detta högre medvetande, detta fullt vakna lif ingått i
den jordiska döden och dermed upphäft dess makt för sig
och för det slägte, hvars syndaskuld han bar.
Bekräftelsen härpå är, för hans lärjungar, hans synliga uppståndelse.
Om han icke så dött, hade han icke så kunnat uppstå.
Uppståndelsens faktum och den seger, som det ådagalägger
öfver naturens jordiska, timliga lagar, grunda sig på en
andlig natur-ordnings lag. Apostlarnas syn och
glädjedruckna predikan är tydligen den att: genom Christi död
och uppståndelse, icke endast ljus uppgått för jorden öfver
lifvet efter döden, utan att sjelfva detta lif inträdt i ett
högre stadium, blifvit fullkomligt lif genom den, som med
det eviga lifvets makt bekämpat och öfvervunnit döden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
