Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lött
stod min förlägenhet, och räckte mig vänlig» nin lilla skäl
för ntt ösa öfver mig vattnet. Vaktens rop utanför
an-mälte ännu en badgäst, stenen vid dörren undanskuffades
och en ung arabiska insläpptes, som, sedan dörren åter
blifvit stängd, hastigt afkastade sina kläder och utau
minsta betänklighet hoppade ned i badet ända till halsen
likasom den gamla förut gjort. Det var eu bildskön qvinna
med guldgult hår, hvit- och blåögd som en nordisk mö
och till kroppen en verklig Venus. Äfven hennes uppsyn
och sätt tillkännagåfvo en här mer än vanlig hyfsning.
Den gamla och den unga höllo sig i badet nästan orörliga
under väl en half timmas tid. Vattnet fann jag vara
bittert salt och af en smak, som påminde oni Döda hafvets
vatten, ehuru mindre vederstyggligt. Jag blef vid att,
sittande på bassängens kant, taga mitt bad genom
öfver-sköljningar och fann det, oaktadt vattnets hetta,
förunderligt uppfriskande. Efter badet ville jag gå upp på en i
sjön framskjutande grön höjd, som skiljer bad-viken (och
hela Tiberias nejd) från södra stranden, för att kunna se
trakten på den sidan; uien llametb och en man af vakten
sprungo efter mig med stor förskräckelse, utropande:
"beduin, beduin I" Ett fientligt beduin-lägel- hade silt tillhåll
på andra sidan om udden.
Jordan fiyter ill i Genesareths sjö vid dess nordliga
ända. genomströmmar den — liksom Rhone går genom
Leman — och bryter sin väg ur sjön vid dess södra strand.
Dess källor lära vara flera, men vattnet från de förnämsta
framkommer vid Ilernions fot och ur en grotta, ej långt
ifrån Cesarea, fordom helgad åt Pan samt efter honom
benämnd Panias. Vattnet i sjön kändes ljufligt, hade en
ljus-blå färg såsom Jordans’ vid Jericho, dock mycket
klarare. Gerna hade jag gjort en båtfärd på den lilla
sjön med de stora minnena, men man hade i Tiberias sagt mig
at» inga dugliga båtar mer voro att tillgå. Jag måste
nöja mig med att fara öfver den med mina blickar.
Bergen på andra sidan påminna till färg och former om
Moabs. Sedda från Jerusalem hafva de bakom sig hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
