Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 5 "
land och yppiga, skogväxta betesmarker — beduinernas
allmänning — och bortom dessa vidtager syriska öknen.
När jag återkom till staden voro innevånarne
sysselsatta med att utanför muren slagta getter och får. Jag
bar aldrig sett fetare stekar än de, som i betydligt
antal på slagtardrängarnes axlar buros in till staden. Det
förekom mig af hvad jag »åg nu och sett under förlidna
aftnar som om välplägning vore Tiberianernas förnämsta
lefnadstnål. Var det mycket annorlunda i de dagar då
Jesus vistades och vandrade här? Hade icke äfven ban
sett dessa menniskor sä belåtna med sig och sin lilla verld,
sett dessa hem-scener, detta pysslande med hvardagslifvets
små njutningar och behof, liksom ititei annat vore af vigt
i lifvotV Och likväl lät han sig ej störas deraf, tians
stora, djupa blick såg genom iivardags-menniskan (den
dödliga, lilla), alltid evighetsmenniskan. den till Guds rike
kalladt , till odödlighet bestämda. Äfven han tog del i
lifvets hvardagssysslor och njutningar, men alltid med
tanken fästad på sitt kall och på lifvets mål. På berget,
i dalen, i Salomos t’ mpel, i låga hyddan, vid källan,
vid gästabudet, bland den hyllande eller hånande
hopen, med synderskan, med fiskrarne, med Nikodemus
och Caiphas, om dagen, om natten, i glädjens, som i
smärtans stunder, alltid tänker han på, alltid talar han om
det ena nödvändiga för små och stora, för man och qvinna,
för alla: föreningen med Gud, lifvet i Gud,
verksamheten för bans rik<. begynt på jorden, fulländadt i
himmelen. Det var vid Genesareths stränder, som hans röst
slog lyssnande folkmängder med känslan af en
öfvernatur-lig makt oeii drog till honom åhörare från alla landsändar,
äfven från de mäktiga städerna Sidon och Tyr. Men i
den stund hans rykte, och popularitet stodo som högst och
hans förtjuste lärjungar väntade sig se honom uppträda
såsom konung öfver ett jordiskt rike, stod för hans blick
en annan syn och ett högre mål: "Se, vi gå upp till
Jerusalem och menniskones son skall öfverandtvardas af
hedningarne och begabbas och försmädas och bespottas. Och
* sedan de hafva hudflängt honom skola de döda honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
