Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 1 69
kullarne kring des» djupa bädd. Saligheternas berg stod
förklaradt i morgonens gyllne sol, en örn sväfvade stilla
deröfver, hvilande pil vingarne. Med kärlek och tack
hälsade jag dessa ställen, glad att jag fätt se dem, att min
själ härefter kunde sväfva öfver dem, likt örnen, på
hvilande vingar.
Thabors skogkrönta höjd visade sig öfver kullarne
vester ut framför mig, nu alldeles molnfri, ehuru dess topp
säges vanligen vara om morgonen höljd i moln. En frisk
vind Häktade från norr och jagade undan flngsvärmarne,
som jag hörde hväsa och pipa i luften kring mitt hufvud.
Underbart lätt kändes färden denna dag; jag trodde knappt
mina ögon då jag återsåg Cana’s skönt grönskande däld.
Här drucko vi och våra hästar ur den friskt
framspringande källan, och i en skuggrik fikonlund satte jag mig
att äta frukost jemte Hameth och Jospph. Jag plockade
blad af den förvildade vinrankan, minnesblad för mig och
flera i Sverige, och i god tid på eftermiddagen befann jag
mig åter i Cusa Nova uti Nazareth.
Långa Jacob hade åtlydt min uppmaning att
vatten-skölja mitt rum, oeh jag hade nu der en natt, som förhöll
sig till de tre föregående, som paradiset till purgatorium.
Den vänliga vård, som här, likasom på Carmel, egnas
christna vallfärdare af hvad bekännelse som hälst, kan icke
nog erkännas. För den samt för vården om hvad som
finnes qvar af fornlemningar och traditioner i Palestina
har hela christenheten att tacka Roms påfvar och
propaganda.
Nästa morgon i god tid var jag på färd för att
bestiga Thabor, en af de mödosammaste och äfven vådligaste
färder i denna trakt. Nyligen har en ung fransysk turist
vid uppstigandet störtat med hästen oeh brutit sitt ben,
hvarefter han blifvit skött och helad af nunnorna i
Nazareth. Och har man icke en säker och stark häst vid
uppklättrandet för berget, så gör man bäst i att klättra
uppför till fots, så besvärligt än detta måste vara; ty
stenarne pä gångstigen utgöra ofta verkliga jette-trappsteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
