Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Druserna, Libanons talrikaste sekt — de sägas till
ett antal af omkring 160,000 själar lefva der samt i
Hau-rans vilda nejder — äro af asiatiskt ursprung. De
fram-stodo såsom särskilt religionssekt i femte århundradet efter
Mahomet, då en viss arabisk khalif tlakem, afkomling af
Mahomet, efter sin bortgång eller sitt "försvinnande" år
411 (år 1021 efter Christus) guddomliggjordes af sin
minister och efterföljare Hamzé, som utropade honom såsom
Guds sista incarnation och uppenbarelse på jorden och sig
sjelf såsom hans prophet och enda medlaren emellan honom
och menniskorna. Bevandrad i de österländska
för-christ-liga religionerna, äfven något i den christna, men
synnerligast i dennas echo i Koran, har ban indragit åtskilliga af
dessas högre läror och moral i sin Hakems-religion,
hvilket, tillika med hans egen djerfhet och menniskors
lättrogenhet, förskaffade honom en hop anhängare, som
efterhand, under namn af Druser, bildade en sluten religiös och
politisk sekt. Förföljda af muhammedaner och christna
flyktade druserna slutligen till Libanon, der de lyckats
förskaffa sig aktning genom tapperhet, förmögenhet och rena
seder, samt retat alla tänkares nyfikenhet genom vissa
egendomliga bruk och den stränga hemlighet, med hvilken de
lyckatB omgifva sin religiösa tro och i synnerhet sin
gudstjenst. I sednaste tid har dock, genom outtröttliga
europeiska forskares bemödanden, nog mycket af den förras
innehåll kommit i dagen för att tillåta tänkande christna
att bedömma dess halt. Se här de förnämsta dragen deraf:
Druserna erkänna en enda Gud, alltings skapare. Derföre
kalla de sig: Unitarier. De tro att Gud först skapat den
universella intelligensen, som är den enda omedelbara
produkten af hans allmakt. Hans vilja, rättvisa, m. m. äro
äfven hans skapelser och hans ministrar. Druserna
bekänna att Gud icke kan fattas af sinnena eller beskrifvas
af språket. De tro att han har flera gånger uppenbarat
sig på jorden genom incarnation af menniskokroppar. Så
incarnerade han sig i Moses, i Jesus Christus, i Mahomet,
och sist har ban incarnerat sig uti herren Hakem, bi-Amar
Fr. Bremer. Resa. IV. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
